Etikettarkiv: Cancer Core Europe

Cancerforskning – samhälls­angelägenhet som kräver samsyn

Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet och verkställande  i CCK-stiftelsens styrelse.
Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet och verkställande i CCK-stiftelsens styrelse.

CCK har en fortsatt viktig roll i utvecklingen av translationella forskningsmiljöer.
– En stark infrastruktur som möjliggör multidisciplinära forskningssamarbeten är avgörande för att utveckla innovativ och högkvalitativ cancervård, säger Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet.

Dagens translationella cancerforskning har fokus på individualiserad behandling, Personalised Cancer Medicine (PCM). För att nå dit krävs samverkan både över disciplins- och nationsgränser.
– Det råder stor samstämmighet om att internationell forskningssamverkan är en nödvändighet för att individuell cancerbehandling ska bli en klinisk realitet, säger Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet och verkställande i CCK-stiftelsens styrelse, som konstaterar att behandlingsutvecklingen inom cancerområdet visserligen tagit stora steg framåt, men att utmaningarna är större än någonsin.
Han berättar att Karolinska Institutet har medverkat i EU-projekt som under de gångna åren analyserat den europeiska cancerforskningen. Dessa har visat att samverkan mellan cancerforskningscentra är en nödvändighet om långsiktigt internationellt forskningssamarbete ska bli verklighet. Resultat av senaste EU-projektet, som pågick i sex år, är bildandet av konsortierna Cancer Core Europe för terapiutveckling och Cancer Prevention Europe. Dessa konsortier som består av sju, respektive tio, framstående cancercentra utvecklas nu vidare. Karolinska Institutet medverkar i båda och representeras av professorerna Ingemar Ernberg och Joakim Dillner.

På EU-agendan
– Cancer ligger idag högt på EU-kommissionens agenda. I nästa ramprogram, som påbörjas 2021, planeras en ”Europe’s Beating Cancer Plan”, som syftar till att kunskap från forskningen bättre används för prevention och sjukvård. Dessutom har beslutats om ett ”Cancer Mission” för en samordnad europeisk cancerforskning. Signalerna är tydliga: EU vill stödja forskningen för utveckling av Personalised Cancer Medicine hela vägen från basal forskning till långtidsuppföljning av behandling och prevention.
Policy- och strategifrågor har en avgörande roll i samordningsprojekt på EU-nivå. Därför bildades redan 2009 en akademi, European Academy of Cancer Sciences, ett oberoende rådgivande organ bestående av 250 framstående onkologer och cancerforskare med Ulrik Ringborg som generalsekreterare.
– Akademin medverkade i det senaste EU-projektet och har därefter fortsatt att ge råd till EU-kommissionären för forskning avseende utvecklingen av ett cancermission i nästa ramprogram.

PCM
På det lokala planet fortsätter Radiumhemmets forskningsfonder, RAHFO, att stödja den patientnära forskningen.
– Fonderna har varit involverade i den strategiska cancerutvecklingen sedan 1990-talet. Då gick RAHFO in som största donator till CCK-byggnaden för att de insåg värdet av att ha en forskningsstruktur som överbryggar basal och klinisk forskning. På senare år har de finansierat uppbyggnaden av PCM-programmet, där professor Ingemar Ernberg på ett föredömligt sätt byggt en organisation som idag är kontaktpunkten in till Cancer Core Europe.
Ulrik Ringborg ser för CCK:s del ett fortsatt behov av att medverka i utvecklingen av en stark infrastruktur för individuell cancermedicin.
– Stockholm har en stark fördel i kraft av PCM:s fina samarbete mellan Karolinska Institutets cancerforskning och SciLife-laboratorierna där man målmedvetet strävar efter att bygga avancerade teknologier/strategier för en innovativ klinisk forskning.

Krävs samsyn
En stark infrastruktur som möjliggör multidisciplinära forskningssamarbeten menar Ulrik Ringborg är helt avgörande för att kunna utveckla en innovativ och högkvalitativ cancervård.
– Det gäller att få strategier och strukturer på plats. Vi måste också komma ihåg att forskning är en samhällsangelägenhet där det måste skapas en samsyn på hur det gemensamma ansvaret ska se ut. CCK-stiftelsen har siktet inställt på att fortsätta bidra med kunskap och kompetens i syfte att föra det arbetet framåt.

CancerCentrum Karolinska, CCK

CancerCentrum Karolinska, CCK, är en stiftelse som uppfört en byggnad för experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset. PCM-forskningen ställer stora krav på infrastruktur. Nätverk med basala och kliniska forskare både nationellt och internationellt fordras för utveckling av translationell forskning, som innebär att nya forskningsrön för bättre diagnostik och behandlingsmetoder snabbare kan nå patienter.

CancerCentrum Karolinska
Nya Karolinska Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00

www.karolinska.se

Europa kraftsamlar mot cancer

Ulrik Ringborg, ansvarig för CancerCentrum Karolinska.
Ulrik Ringborg, ansvarig för CancerCentrum Karolinska.
– EU:s mål är att tre av fyra cancerpatienter ska vara långtidsöverlevare år 2030. Ett kommande Comprehensive Cancer Centre i Stockholm kommer att vara en viktig del av den strävan, säger Ulrik Ringborg, ansvarig för CancerCentrum Karolinska.

Under de senaste 20 åren har EU startat flera projekt för att bekämpa cancer. Ett exempel Eurocan­Platform som koordinerats av Karolinska Institutet och som genererat Cancer Core Europe, CCE, ett konsortium som banar väg för ett framtida gemensamt cancerinstitut för hela Europa.
CCE, i vilket Karolinska Institutet medverkar, omfattar idag sju välrenommerade, kliniskt inriktade cancerforskningscentra.
– Det långsiktiga målet är att etablera ett varaktigt virtuellt europeiskt cancerinstitut där varje land bidrar med att skapa förutsättningar för translationell cancerforskning, vilket är ett måste för förbättrad vård, säger Ulrik Ringborg.
Parallellt med CCE, där tyngdpunkten ligger på terapiforskning med inriktning på individualiserad behandling, utvecklas nu Cancer Prevention Europe, CPE, med fokus på förebyggande cancerforskning.
CPE är ett konsortium som nu omfattar tio cancercentra i Europa, varav Karolinska Institutet är ett.
– Att dessa initiativ lämnat projektstadiet och blivit verklighet är resultatet av ett långsiktigt samarbete mellan Europeiska kommissionen och representanter för cancerforskningen. Flera av oss har varit med från starten för 17 år sedan, och ägnat tiden åt utvecklingen av strategier i syfte att få till de förutsättningar som krävs för samverkan i en komplex och fragmenterad cancerverksamhet.

Innovation
Det målmedvetna arbetet har lett fram till en tydlig, europeisk forskningsstrategi för cancerbekämpning. Inför kommande år har kommissionen ambitionen att bättre knyta ihop forskning med innovation.
– Problemet för vårt område har varit att EU:s program har haft stor tyngdpunkt på teknisk innovation. Nu har målet för life sciences preciserats, vilket innebär att forskningen måste skapa innovation för patienten, det vill säga öka bot, förlänga överlevnad och förbättra hälsorelaterad livskvalitet. För hur bra en teknologisk innovation än är, om den inte är av betydelse för patientverksamheten, ja då är den ointressant, fastslår Ulrik Ringborg.
Så medan de tidigare EU-programmen haft officiellt fokus på ”utmaningar” kommer det nya programmet att ha fokus på ”missions”, det vill säga ett ”Mission for Cancer”.
– Grunden till hela detta tänk är Cancer Core Europe och Cancer Prevention Europe; jag ser det som oerhört betydelsefullt att den europeiska cancerbekämpningsarenan nu växlar karaktär.

Svenskt engagemang
Sverige och Karolinska Institutet tar aktivt del i dessa planer.
– Vi har idag Personalised Cancer Medicine-gruppen (PCM) som motor och som driver den svenska medverkan i CCE med stöd av Radiumhemmets Forskningsfonder. Hela tanken bakom konsortiet är att främja utveckling av individualiserad cancerterapi och PCM-programmet, som leds av professor Ingemar Ernberg, är ett viktigt led i det arbetet, fastslår Ulrik Ringborg.
Att forskare i CCK, CancerCentrum Karolinska, nu flyttar till laboratorier i Nya Karolinska Sjukhuset öppnar ytterligare nya möjligheter i den riktningen.
– Den kliniska patologin stannar kvar på sin befintliga plats i CCK-byggnaden och när de andra lokalerna frigörs hoppas vi kunna skapa en molekylärpatologisk plattform i samarbete med SciLifeLab. Vi får då ännu en viktig pusselbit på plats och ökade utrymmen för PCM-programmet för utvecklingen av individualiserad cancerbehandling.
Han berättar att Karolinska Universitetssjukhuset tillsammans med Karolinska Institutet har ansökt om ackreditering för ett Comprehensive Cancer Centre, i vilket man kvalitetssäkrar vården och med den translationella cancerforskningen skapar innovation.
– Sammantaget är detta flera stora steg på vägen mot att Karolinska Institutet tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset ska bli fullvärdig medlem i Cancer Core Europe.

CancerCentrum Karolinska
CancerCentrum Karolinska, CCK, är ett centrum för experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset. Här kan starka forskargrupper bilda nätverk med kliniska forskare för utveckling av translationell forskning som innebär att nya forskningsrön med bättre diagnostik och behandlingsmetoder snabbare kan nå patienter. Den fysiska närheten till Radiumhemmet underlättar detta.

CancerCentrum Karolinska
Karolinska Universitetssjukhuset
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00

Personalised Cancer Medicine – från idé till handling

Från vänster: Michele Masucci, Claes Karlsson, Christina von Gertten, Johan Hartman, Andreas Lundqvist, Lennart Blomqvist, Rolf Lewensohn och Ingemar Ernberg.
Från vänster: Michele Masucci, Claes Karlsson, Christina von Gertten, Johan Hartman, Andreas Lundqvist, Lennart Blomqvist, Rolf Lewensohn och Ingemar Ernberg.
– Utveckling av individanpassad cancerbehandling kräver en forskningsmiljö som främjar samarbete både lokalt och med andra ledande cancercentra, säger Claes Karlsson, direktör för PCM-programmet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Efter de första årens kartläggningsarbete är verksamheten nu inriktad på direkt påverkan och utveckling av forskningsmiljön kring individanpassad cancerbehandling.
Sex områden som är särskilt betydelsefulla för PCM-programmets arbete har definierats: molekylär diagnostik, bilddiagnostik, immunonkologi, tidiga kliniska prövningar, datadelning och utbildning. Även samverkan med andra cancercentra är av största vikt.

Europeiskt samarbete
PCM-programmet har bildat arbetsgrupper som harmoniserats med motsvarande grupper inom Cancer Core Europe (CCE). Syftet med CCE-samarbetet är att snabbare kunna överföra forskningsframsteg till direkt patientnytta. Vid Karolinska Institutet leds samarbetet med CCE av PCM-programmet.
Ett i nuläget centralt fokus för CCE är integrering av olika arbetsområden och discipliner för ett framgångsrikt gränsöverskridande samarbete. Ett direkt exempel på detta är en gemensam klinisk prövning, Basket of Baskets (BoB), med planerad studiestart 2018. BoB-studien är baserad på individanpassad behandling och patienterna kommer att få medicin baserat på förekomst av specifika molekylärbiologiska avvikelser.
– För att lyckas måste samtliga sju centra vara koordinerade med bland annat harmoniserade analysmetoder och tekniker. Viktigt är också att det finns strukturer för datadelning och datahantering, samt att kunskapsutbytet kring patienterna är säkerställt, säger Christina von Gertten, Karolinska Institutets CCE-koordinator.

Grupp för hantering av data (IT)
En central funktion i detta arbete har PCM-programmets IT-grupp. Gruppens målsättning är att övervaka informationstekniska behov och utvecklingen av lösningar för informationsinsamling, förvaring och delning av data för kliniknära forskning inom cancer.
– Flera medlemmar i vår IT-grupp är viktiga aktörer i samordningen av den kommande BoB-studien. Det är både en utmaning och ett tillfälle att lära sig ny teknik och nya arbetssätt, säger Michele Masucci, koordinator för PCM-programmet.

Molekylär diagnostik
Gruppen som arbetar med molekylär dia­gnostik består av läkare och forskare från Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory.
– Utvecklingen inom cancerdiagnostik går fort och det är en svår uppgift för sjukvården att veta när, var och hur nya tekniker ska införas. Vi har som målsättning att hjälpa till med att föra in nya moderna metoder i cancerdiagnostiken. Det syftar i sin tur till att etablera mer och bättre kliniska studier. En annan huvuduppgift är samarbetet inom CCE, berättar Johan Hartman, specialistläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid KI.
– Eftersom vår grupp är tvärvetenskaplig och inkluderar forskare utanför sjukhusmiljön har vi en god möjlighet att fånga upp och utvärdera framtidens diagnostik.

Bilddiagnostik
Bilddiagnostikgruppen har som målsättning att främja den kompetens och de tekniska resurser som finns för bilddiagnostik inom Karolinska Universitetssjukhuset och KI.
– Expertis och tekniska resurser för bilddiagnostik inom cancer finns utspridda över både Karolinska Universitetssjukhuset och KI. Vår grupp är mycket betydelsefull för att dessa resurser och expertis ska få ett samlat forum att interagera och samverka inom, säger Lennart Blomqvist, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.
Medlemmarna i PCM-programmets bilddiagnostikgrupp är med i motsvarande grupp inom CCE.
– Här är nuvarande aktiviteter koncentrerade kring standardisering av undersökningsprotokoll för datortomografi och magnetresonanstomografi inför den gemensamma BoB-studien, berättar Lennart Blomqvist.

Kroppens immunförsvar vid cancerbehandling
– Vår vision är att skapa bättre förutsättningar för samarbeten mellan preklinisk och klinisk forskning inom immunonkologi. Vi vill även skapa ett forum där vi kan bistå med expertis till immunprofilering, säger Andreas Lundqvist, docent vid Karolinska Institutet. Arbetsområdet har även en tydlig roll inom CCE.
– Vi arbetar konkret för att skapa en fysisk immunprofileringsplattform som drivs av forskare inom tumörimmunologi. Detta för att möta det ökade behovet av skräddarsydd immunprofilering både från akademiska och kliniska forskare och från näringslivet.

Kliniska prövningar
En särskild arbetsgrupp inom PCM-programmet har fokus på kliniska prövningar av ny läkemedelsbehandling, som baseras på specifika tumörmarkörer.
– Idag upptäcks specifika förändringar i olika tumörtyper i snabb takt. Med stöd av sådana tumörmarkörer kan individuell behandling erbjudas. Inom ramen för PCM-programmet skapas nu dels ”umbrella trials”, där man vid en och samma tumörtyp kan välja behandling beroende på vilken markör patientens tumör uppvisar, dels så kallade ”basket trials”, där behandling kan ges oberoende av tumörtyp, men baserad på den specifika markören, förklarar Rolf Lewensohn, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.

Utbildning
Utbildning är en hörnsten i PCM-programmet. Det finns ett stort behov att utbilda cancersjukvårdens personal om PCM:s möjligheter, tillämpningar och begränsningar.
– Vi för in PCM för både kliniker och biomedicinska forskare vid KI och Karolinska Universitetssjukhuset genom forskarutbildningskurser, som också lämpar sig mycket väl för vidareutbildning, säger Ingemar Ernberg, ordförande för PCM-programmet och professor vid KI.
En angelägen möjlighet inom PCM är utbildning genom internationell samverkan. Utvecklingen går mycket fort och de främsta cancercentren har mycket att vinna på att lära av varandra.
– Vi samverkar därför med CCE för att skapa ett utbildningsprogram på avancerad nivå för framtida ledare av translationell PCM-forskning i Europa. Vi är också drivande inom CCE för att erbjuda utbildning om cancerbiologi och modern cancerbehandling till forskarstuderande och postdocs från länder som inte är medlemmar i CCE. Det sker genom en återkommande internationell sommarskola med ett 60-tal deltagare, berättar Ingemar Ernberg.
PCM-programmets övergripande målsättning är att stärka den komplicerade infrastruktur som modern cancerforskning kräver.
– Samverkan och bra nätverk är ett måste för att klara uppgiften. Grunden är lagd, nu är vi redo att gå från idé till handling, fastslår Claes Karlsson.

Personalised Cancer Medicine
PCM-programmet (Personalised Cancer Medicine) som ska underlätta forskning kring individualiserad cancerbehandling vid Karolinska Institutet, startades hösten 2014 med hjälp av anslag från Radiumhemmets Forskningsfonder.
PCM-programmets immunonkologigrupp etablerades under hösten 2017. Målsättningen är att samordna tumörimmunologisk forskning inom Karolinska Institutet.

Hallå där…

Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska Institutet.
Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska Institutet.
…Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska Institutet.

Vilka anser du vara de största utmaningarna för dagens cancerforskning?
– Cancerforskningen av hög kvalitet kräver stora resurser vilket är en utmaning. Att forskningen inte ska vara styrd är en annan. En tredje är att utveckla kompetens när det gäller implementering av alla nya fantastiska forskningsresultat, ett måste för att åstadkomma ännu bättre behandling och prognostik av cancerpatienter.

Hur möter KI dessa utmaningar?
– Strategin är att samla kompetensen, etablera core facilities och utnyttja den nya infrastrukturen och de nya byggnaderna i Flemingsberg och Solna till att skapa en så resurseffektiv och framgångsrik forskning som möjligt.

Vad innebär samarbetet inom Cancer Core Europe för forskningen vid KI?
– Här har vi en möjlighet att stärka den translationella cancerforskningen ytterligare. Jag hoppas att KI tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset och de andra stora sjukhusen ska ta en ännu mer framträdande roll i det europeiska samarbetet som syftar till att skapa förbättrade behandlingsmetoder för cancerpatienter i Sverige och övriga världen.

Sverige har alltid legat långt fram när det gäller cancerforskning, hur ser återväxten ut?
– Återväxten är avhängig av att det finns goda förutsättningar för cancerforskning. Då syftar jag främst på tid till forskning, tillgång till infrastruktur på toppnivå och flexibla karriärvägar. Självklart måste vi också ha en god samverkan mellan de olika huvudmännen. Detta är viktiga parametrar i arbetet med att skapa en cancerforskning i världsklass.

Hur ser framtidens cancerforskning vid KI ut, om allt går som du vill och hoppas på?
– I kraft av den nya forskningsinfrastrukturen och det goda samarbetet som finns mellan akademi och klinik är jag genuint optimistisk om hur cancer­forskningen kommer att se ut om fem, tio år. Med alla de fördelar som Sverige har, i form av kvalitetsregister, god tillgång till patientdata samt forskning på toppnivå, har cancerforskningen vid KI alla förutsättningar att få en internationellt ännu mer framskjuten position. Jag är djupt imponerad av cancerforskningen vid KI och är säker på att våra investeringar i ny infrastruktur kommer att lyfta denna forskning till en ännu högre nivå.

Effektiv cancervård kräver samarbete

Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet.
Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet.
– För att kunna bedriva en effektiv och högkvalitativ cancervård krävs en sjukvårdsinfrastruktur som stöder forskning både inom individualiserad cancerbehandling och prevention samt nya former av samarbete mellan olika forskningsmiljöer, säger Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet.

EU-projektet EurocanPlatform, startade 2011 som ett samarbetsprojekt mellan 23 forskningsintensiva europeiska cancercentra. Ett konkret resultat är Cancer Core Europe, där Karolinska Institutet, tillsammans med fem andra utvalda forskningsmiljöer, bildade ett långsiktigt europeiskt konsortium i syfte att skapa förutsättningar för att utveckla individualiserad cancerbehandling.
Under de gångna åren har Euro­canPlatform inlett ett samarbete med European Academy of Cancer Sciences.
– Vi har tillsammans utvecklat ett program med vilket man kan kvalitetssäkra och mäta den translationella cancerforskningen i ett Comprehensive Cancer Center, CCC. Det kommer att ha stor betydelse när nya centra ansöker om inträde i Cancer Core Europe, säger Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet och som representerar KI i konsortiet.
I mars i år användes programmet för att utvärdera forskningsmiljöer i Amsterdam och Cambridge som båda är medlemmar i Cancer Core Europe.
– Det finns stort intresse från andra länder att komma in i Cancer Core Europe. Då är det viktigt att vi har tydliga kriterier för vad som gäller.

PCM
För att Karolinska Institutet ska kunna vara en fullvärdig medlem i Cancer Core Europe utvecklas nu PCM-programmet, Personalised Cancer Medicine. Här har KI tillsammans med Radiumhemmets Forskningsfonder gjort en satsning på utveckling av molekylär patologi, upptäckt och utvärdering av biomarkörer för att förutsäga behandlingsresultat och skapa kliniska prövningar kring nya behandlingsprinciper.
– Hela tanken bakom konsortiet är att främja utveckling av individualiserad cancerterapi och PCM-programmet, som leds av Ingemar Ernberg, är ett viktigt led i det arbetet, fastslår Ulrik Ringborg.
Att forskare i CCK, CancerCentrum Karolinska, inom kort flyttar till laboratorier i Nya Karolinska Sjukhuset öppnar ytterligare nya möjligheter i den riktningen.
– Den kliniska patologin stannar kvar på sin befintliga plats i CCK-byggnaden och när de andra lokalerna frigörs hoppas vi kunna skapa en molekylärpatologisk plattform i samarbete med SciLifeLab. Vi får då ännu en viktig pusselbit på plats eftersom den molekylära patologin är en förutsättning för utvecklingen av individualiserad cancerbehandling.

Prevention
Arbetet inom Cancer Core Europe handlar framför allt om att få fram nya individualiserade cancerbehandlingar. Prevention är ett annat viktigt område i kampen mot cancer.
– Tittar du på forskningsbudgeten, både internationellt och i Sverige, är det bara ett fåtal procent som går till cancerprevention. Därför är det mycket glädjande att chefen för WHO:s cancerorganisation har tagit initiativ till att skapa Cancer Prevention Europe, ett konsortium enligt samma modell som Cancer Core Europe.
Ulrik Ringborg berättar att flera oberoende beräkningar visar att man genom att använda och implementera den kunskap som finns, kan minska cancerinsjuknandet med 40 procent, kanske ännu mer.
– Här finns en stark potential som ökar ytterligare om man skapar en forskning som bygger på modern cancerbiologi. Processen med att bygga ett konsortium av centra för att samordna och utveckla forskningen för cancerprevention har nu startat. Karolinska Institutet har uttryckt intresse för att vara en framtida medarbetare i ett sådant europeiskt konsortium och min förhoppning är att detta samarbete ska utvecklas i likhet med Cancer Core Europe.

CancerCentrum Karolinska
CancerCentrum Karolinska, CCK, är ett centrum för experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset. På CCK kan starka forskargrupper bilda nätverk med kliniska forskare för utveckling av translationell forskning, som innebär att nya forskningsrön med bättre diagnostik och behandlingsmetoder snabbare kan nå patienter. Den fysiska närheten till Radiumhemmet underlättar detta.

CancerCentrum Karolinska
Karolinska Universitetssjukhuset Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00

cck_Karolinska_logo