Etikettarkiv: Biomarkörer

Precisionsmedicin individualiserar behandling

Karin Heby Henricson och Ann Atlas, vetenskapliga rådgivare på BMS. Foto: Johan Marklund
Karin Heby Henricson och Ann Atlas, vetenskapliga rådgivare på BMS. Foto: Johan Marklund
Stora framsteg görs idag inom cancerbehandling, även när det gäller cancer som tidigare varit mycket svårbehandlad. Biopharmabolaget Bristol-Myers Squibb (BMS) riktar en stor del av forskningen mot precisionsmedicin för skräddarsydda behandlingar.

Att få en cancerdiagnos är alltid ett tufft besked, men prognosen idag är ofta betydligt mer positiv än för bara något årtionde sedan. Behandlingarna blir allt mer individualiserade, med preparat som angriper tumörerna mer precist, har färre biverkningar och ger bättre resultat.
– Det handlar om att hitta bästa möjliga behandling för varje enskild patient. Varje cancer är unik och varje patient är unik, säger cancerbiologen Karin Heby Henricson, som är vetenskaplig rådgivare med fokus på lungcancer på BMS.

Bred forskning
Lungcancer är en av flera cancerformer där det har skett stora framsteg. BMS arbetar över ett brett forskningsfält inom tumörsjukdomar. Mycket forskning är inriktad på att identifiera biomarkörer, som kan visa tumörens specifika egenskaper och indikera vilken behandling som kan komma att ha effekt, förväntade biverkningar och hur stor risken är för återfall.
– Biomarkörerna visar vilka patienter som har nytta av en viss behandling, men även vilka som inte förväntas svara på den, och där vi istället kanske bör använda andra alternativ, säger vetenskaplige rådgivaren Ann Atlas, som är disputerad infektionsläkare med 20 års klinisk erfarenhet.

Samverkan
Ann och Karin framhåller att läkemedelsindustrin arbetar i nära samverkan med andra aktörer såsom akademi, industri, sjukvård och patientorganisationer. Samarbete och dialog med hälso- och sjukvården, bland annat genom kliniska studier och utbildning, är avgörande för att BMS ska kunna ta fram nya, effektiva läkemedel. De är hoppfulla inför möjligheterna att man i framtiden ska kunna bota eller kontrollera allt fler cancerformer.
– Det är en fantastisk resa vi gör nu, med behandlingar som revolutionerar cancervården. För att kunna implementera precisionsmedicin fullt ut kommer artificiell intelligens sannolikt att få en betydande roll vid valet av behandling. Förhoppningsvis kan då ännu fler patienter övervinna svåra cancerformer eller leva längre med god livskvalitet.

Bristol-Myers Squibb
Bristol-Myers Squibb är ett ledande, globalt biopharmaföretag, som utvecklar innovativa behandlingar inom bland annat onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, immunoterapi och fibros. Bristol-Myers Squibb har det största immunonkologiska programmet i världen och starkt fokus på att identifiera biomarkörer för individualiserad cancerbehandling.

Bristol-Myers Squibb
Hemvärnsgatan 9
171 54 Solna
Tel: 08-704 71 00
E-post: infosverige@bms.com
www.bms.se

ONCSE1902996-01

Hallå där Leonard Girnita!

Leonard Girnita, docent i patologi och forskningsledare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.
Leonard Girnita, docent i patologi och forskningsledare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.
Hallå där Leonard Girnita, docent i patologi och forskningsledare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Vad är din forskning inriktad på?
– Vi studerar cancercellernas signaleringsvägar. Vårt främsta mål är att förstå mekanismen bakom sjukdomen och i förlängningen utveckla nya behandlingsstrategier mot cancer. Det andra målet är att hitta nya biomarkörer i syfte att kunna följa behandlingssvar eller förutsäga sjukdomens prognos och utveckling.

Hur långt har ni kommit?
– Vi har validerat den eftersökta mekanismen i experimentella modeller. Nu försöker vi samla in mer data kring läkemedel som kan slå mot mekanismen. När det gäller biomarköridentifikation har vi utvecklat en strategi för att hitta patienter med ögonmelanom som löper risk att utveckla metastaser.

När kan patienter ha nytta av er forskning?
– Första steget är kliniska prövningar som vi hoppas komma igång med inom två, tre år. Å andra sidan har vi fördelen av att använda ett redan godkänt läkemedel vilket gör att vi kanske kan gå framåt lite snabbare än vanligt. Vårt övergripande mål är att förbättra behandlingen för patienter med spridd sjukdom. Vi kommer troligen inte att kunna säga att vi kan bota cancer men åtminstone fördröja utvecklingen en hel del. Läkemedel av dessa slag som redan är i bruk inom andra cancerformer ökar livslängden för drabbade patienter med flera år. Vi hoppas på det bästa.

Vad är det som driver dig?
– Jag är läkare i grunden och har arbetat med cancerforskning och -behandling i hela mitt yrkesliv. Den främsta drivkraften är passionen för att hjälpa människor och bidra till ett bättre liv för alla som drabbas av cancer, att göra skillnad.

Nya markörer ska hjälpa fler med spridd sjukdom

Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid Karolinska Institutet.
Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid Karolinska Institutet.
Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid Karolinska Institutet, har riktat in sin forskning på malignt melanom. Siktet är inställt på att kunna ge mer effektiv behandling till patienter med spridd sjukdom.

Hanna Eriksson delar sin tid mellan forskning och kliniskt arbete.
– När jag träffar patienter är vetskapen om att vi har medel och möjligheter att själva driva behandlingsutvecklingen framåt en stark drivkraft i min forskning.
Ett aktuellt projekt är inriktat på att hitta biomarkörer vid metastaserat melanom.
– Immunterapi är ett spännande område eftersom behandlingen har gett en sådan direkt effekt för vissa patienter. Även de målsökande behandlingarna har haft stor effekt vid spridd sjukdom med så kallad BRAF-mutation. För en del av patienterna har den målsökande behandlingen långvariga effekter, men alla har inte nytta av de nya behandlingarna. Några är resistenta från början medan andra får en liten förbättring innan cancern blir okänslig för behandlingen. Vi vill hitta markörer som kan tala om för oss vilka patienter som kan förväntas svara bra på behandling och vilka som kommer att svara sämre eller inte alls. På så vis kan vi undvika att ge onödig behandling som också kan föra med sig många och svåra biverkningar, förklarar Hanna Eriksson.

Gemensamma markörer
Ett delprojekt handlar därför om att söka efter markörer för oönskade sidoeffekter vid immunbehandling.
– Vi vill bland annat jämföra om det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller olika biverkningar och effekt av behandling. Genom att studera resultat från olika cancergrupper som behandlas med immunterapi hoppas vi kunna hitta markörer som är gemensamma nämnare för flera cancersjukdomar och inte bara melanom.
Om fem till tio år hoppas Hanna Eriksson att den ständigt ökande kunskapen om cancercellernas biologi har lett fram till nya möjligheter inom terapiområdet.
– Då tror jag att vi kommer att ha en specifik behandlingsarsenal för olika typer av melanom och att vi vet mer om olika markörer som kanske kan användas som en panel för att förutsäga exempelvis toxicitet eller behandlingssvar. Troligen kommer vi inte att hitta en specifik markör som kan berätta allt, men genom att kombinera flera typer av markörer kommer vi att kunna hjälpa ännu fler patienter med spridd sjukdom.