Etikettarkiv: Bilddiagnostik

Ny PET/MR-kamera öppnar för samarbeten

Cecilia Wassberg, medicinskt ansvarig för PET/MR-verksamheten, Per Grybäck, funktionsenhetschef Nuklearmedicin Cancer och professor Lennart Blomqvist, forskningsansvarig inom den nya satsningen. Foto: Gonzalo Irigoyen
Cecilia Wassberg, medicinskt ansvarig för PET/MR-verksamheten, Per Grybäck, funktionsenhetschef Nuklearmedicin Cancer och professor Lennart Blomqvist, forskningsansvarig inom den nya satsningen. Foto: Gonzalo Irigoyen
I slutet av 2018 installerades den nya PET/MR-kameran i BioClinicium, en av bara tre i Sverige. Arbetet är redan i gång, såväl i klinisk verksamhet som inom olika forskningsprojekt.

Den första patienten togs emot 15 oktober och verksamheten är för närvarande i en intensiv uppstartsfas. Det tar tid att lära sig en helt ny teknik, men med en kombination av kliniska patientundersökningar och forskningsrelaterade undersökningar går utvecklingen snabbt framåt.
– Det är en enorm satsning på nuklearmedicin och molekylär avbildning av region Stockholm, som banar väg för forskningssamarbeten med industrin och andra universitet, berättar Per Grybäck, funktionsenhetschef Nuklearmedicin Cancer.
Den nya PET/MR-kameran är etablerad i forskningsbyggnaden, men inom klinisk nuklearmedicin finns hela fyra PET/DT-kameror och i Huddinge installeras ytterligare en, vilket innebär att Stockholmsregionen ökar från två kliniska PET/DT-kameror till fem. Samtidigt har Nya Karolinska Solna (NKS) byggt en mycket stor radiokemiavdelning som tillverkar radioaktiva läkemedel för PET, vilken tryggar försörjningen till forskning både på NKS, KI och i den kliniska rutinsjukvården inom regionen.
– Med den här satsningen kommer vi resursmässigt, jämfört med andra regioner i Sverige, att ligga i framkant, konstaterar Per.
Prostatacancertracern 68Ga-PSMA är senaste tillskottet i arsenalen. Här pågår två kliniska studier under ledning av professor Rimma Axelsson, en avseende preoperativ kartläggning och den andra med inriktning på lokalisation av PSA-återfall.

Hybridteknik är framtiden
– Med enbart PET avbildas biologiska förlopp med hög känslighet, men inte med lika hög anatomisk precision för att i detalj avgöra var i kroppen. Tack vare hybridtekniken med DT går det emellertid att även detektera området anatomiskt i kroppen med stor precision och man kan fusionera (lägga ihop) bilderna från de båda teknikerna. PET/MR är nästa steg i utvecklingen, som gör det möjligt att avbilda och detektera med bägge tekniker samtidigt, där magnetresonanstomografi med sin unika vävnadskontrast ger möjlighet att med hög precision lokalisera var sjukliga processer sker i kroppen. Med hybridtekniker kan vi avbilda hela patienten och göra bedömningar av tumörutbredningar, behandlingskontroller med nya spårsubstanser, använda nya radioaktiva läkemedel för att återspegla andra biologiska processer, bedöma tumörers individuella egenskaper och mycket mer för att kunna ge en väldigt målstyrd behandling för varje individ, poängterar professor Lennart Blomqvist.
Blomqvist är forskningsansvarig inom den nya satsningen och har tidigare erfarenhet av samma typ av kamera från Umeå universitet/Norrlands universitetssjukhus.

Finns ett stort intresse
Redan idag ligger en mängd olika forskningsprojekt i startgroparna och intresset är stort från både professionen och akademin. Cecilia Wassberg, medicinskt ansvarig för PET/MR-verksamheten, ser området som väldigt expansivt, i synnerhet vad gäller just bilddiagnostik.
– Detta är en strategisk satsning både för patienter, intern forskning och uppdragsforskning. I förlängningen innebär det mer samverkan och fler viktiga projekt, vilket breddar vår gemensamma kompetens. Ett exempel är Uppsalas forskning om referenskartor för att potentiellt autoupptäcka sjukliga förändringar i kroppen. I Umeå har man tagit fram ett bra system för att korrelera fynd mellan PET/MR-undersökningar av patient, operationspreparat och vävnadsundersökning, säger Lennart och Cecilia.

Ökar patientens välbefinnande
Förhoppningen är att en enda undersökning med PET/MR-kameran ska ge mer information än de tekniker som används idag och dessutom kunna ersätta upp till fyra undersökningar med traditionella instrument.
– Det handlar allt mer om att målstyra behandlingar för att med hög precision behandla det som är sjukt och undvika att skada det som är friskt, undvika ingrepp och mediciner som inte har effekt. Då sparar man både resurser och förbättrar patientens hälsa, vilket är målet, avslutar de.

Funktionsområde Medicinsk Strålningsfysik och Nuklearmedicin
Funktionsområde Medicinsk Strålningsfysik och Nuklearmedicin är sjukhusets expertinstans när det gäller säker användning av strålning för diagnostik och behandling. Uppdraget omfattar såväl klinisk verksamhet inom nuklearmedicin, röntgen och strålbehandling som uppdrag inom forskning, utveckling och utbildning.

Karolinska universitetssjukhuset Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00
www.karolinska.se

Personalised Cancer Medicine – från idé till handling

Från vänster: Michele Masucci, Claes Karlsson, Christina von Gertten, Johan Hartman, Andreas Lundqvist, Lennart Blomqvist, Rolf Lewensohn och Ingemar Ernberg.
Från vänster: Michele Masucci, Claes Karlsson, Christina von Gertten, Johan Hartman, Andreas Lundqvist, Lennart Blomqvist, Rolf Lewensohn och Ingemar Ernberg.
– Utveckling av individanpassad cancerbehandling kräver en forskningsmiljö som främjar samarbete både lokalt och med andra ledande cancercentra, säger Claes Karlsson, direktör för PCM-programmet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Efter de första årens kartläggningsarbete är verksamheten nu inriktad på direkt påverkan och utveckling av forskningsmiljön kring individanpassad cancerbehandling.
Sex områden som är särskilt betydelsefulla för PCM-programmets arbete har definierats: molekylär diagnostik, bilddiagnostik, immunonkologi, tidiga kliniska prövningar, datadelning och utbildning. Även samverkan med andra cancercentra är av största vikt.

Europeiskt samarbete
PCM-programmet har bildat arbetsgrupper som harmoniserats med motsvarande grupper inom Cancer Core Europe (CCE). Syftet med CCE-samarbetet är att snabbare kunna överföra forskningsframsteg till direkt patientnytta. Vid Karolinska Institutet leds samarbetet med CCE av PCM-programmet.
Ett i nuläget centralt fokus för CCE är integrering av olika arbetsområden och discipliner för ett framgångsrikt gränsöverskridande samarbete. Ett direkt exempel på detta är en gemensam klinisk prövning, Basket of Baskets (BoB), med planerad studiestart 2018. BoB-studien är baserad på individanpassad behandling och patienterna kommer att få medicin baserat på förekomst av specifika molekylärbiologiska avvikelser.
– För att lyckas måste samtliga sju centra vara koordinerade med bland annat harmoniserade analysmetoder och tekniker. Viktigt är också att det finns strukturer för datadelning och datahantering, samt att kunskapsutbytet kring patienterna är säkerställt, säger Christina von Gertten, Karolinska Institutets CCE-koordinator.

Grupp för hantering av data (IT)
En central funktion i detta arbete har PCM-programmets IT-grupp. Gruppens målsättning är att övervaka informationstekniska behov och utvecklingen av lösningar för informationsinsamling, förvaring och delning av data för kliniknära forskning inom cancer.
– Flera medlemmar i vår IT-grupp är viktiga aktörer i samordningen av den kommande BoB-studien. Det är både en utmaning och ett tillfälle att lära sig ny teknik och nya arbetssätt, säger Michele Masucci, koordinator för PCM-programmet.

Molekylär diagnostik
Gruppen som arbetar med molekylär dia­gnostik består av läkare och forskare från Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory.
– Utvecklingen inom cancerdiagnostik går fort och det är en svår uppgift för sjukvården att veta när, var och hur nya tekniker ska införas. Vi har som målsättning att hjälpa till med att föra in nya moderna metoder i cancerdiagnostiken. Det syftar i sin tur till att etablera mer och bättre kliniska studier. En annan huvuduppgift är samarbetet inom CCE, berättar Johan Hartman, specialistläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid KI.
– Eftersom vår grupp är tvärvetenskaplig och inkluderar forskare utanför sjukhusmiljön har vi en god möjlighet att fånga upp och utvärdera framtidens diagnostik.

Bilddiagnostik
Bilddiagnostikgruppen har som målsättning att främja den kompetens och de tekniska resurser som finns för bilddiagnostik inom Karolinska Universitetssjukhuset och KI.
– Expertis och tekniska resurser för bilddiagnostik inom cancer finns utspridda över både Karolinska Universitetssjukhuset och KI. Vår grupp är mycket betydelsefull för att dessa resurser och expertis ska få ett samlat forum att interagera och samverka inom, säger Lennart Blomqvist, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.
Medlemmarna i PCM-programmets bilddiagnostikgrupp är med i motsvarande grupp inom CCE.
– Här är nuvarande aktiviteter koncentrerade kring standardisering av undersökningsprotokoll för datortomografi och magnetresonanstomografi inför den gemensamma BoB-studien, berättar Lennart Blomqvist.

Kroppens immunförsvar vid cancerbehandling
– Vår vision är att skapa bättre förutsättningar för samarbeten mellan preklinisk och klinisk forskning inom immunonkologi. Vi vill även skapa ett forum där vi kan bistå med expertis till immunprofilering, säger Andreas Lundqvist, docent vid Karolinska Institutet. Arbetsområdet har även en tydlig roll inom CCE.
– Vi arbetar konkret för att skapa en fysisk immunprofileringsplattform som drivs av forskare inom tumörimmunologi. Detta för att möta det ökade behovet av skräddarsydd immunprofilering både från akademiska och kliniska forskare och från näringslivet.

Kliniska prövningar
En särskild arbetsgrupp inom PCM-programmet har fokus på kliniska prövningar av ny läkemedelsbehandling, som baseras på specifika tumörmarkörer.
– Idag upptäcks specifika förändringar i olika tumörtyper i snabb takt. Med stöd av sådana tumörmarkörer kan individuell behandling erbjudas. Inom ramen för PCM-programmet skapas nu dels ”umbrella trials”, där man vid en och samma tumörtyp kan välja behandling beroende på vilken markör patientens tumör uppvisar, dels så kallade ”basket trials”, där behandling kan ges oberoende av tumörtyp, men baserad på den specifika markören, förklarar Rolf Lewensohn, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.

Utbildning
Utbildning är en hörnsten i PCM-programmet. Det finns ett stort behov att utbilda cancersjukvårdens personal om PCM:s möjligheter, tillämpningar och begränsningar.
– Vi för in PCM för både kliniker och biomedicinska forskare vid KI och Karolinska Universitetssjukhuset genom forskarutbildningskurser, som också lämpar sig mycket väl för vidareutbildning, säger Ingemar Ernberg, ordförande för PCM-programmet och professor vid KI.
En angelägen möjlighet inom PCM är utbildning genom internationell samverkan. Utvecklingen går mycket fort och de främsta cancercentren har mycket att vinna på att lära av varandra.
– Vi samverkar därför med CCE för att skapa ett utbildningsprogram på avancerad nivå för framtida ledare av translationell PCM-forskning i Europa. Vi är också drivande inom CCE för att erbjuda utbildning om cancerbiologi och modern cancerbehandling till forskarstuderande och postdocs från länder som inte är medlemmar i CCE. Det sker genom en återkommande internationell sommarskola med ett 60-tal deltagare, berättar Ingemar Ernberg.
PCM-programmets övergripande målsättning är att stärka den komplicerade infrastruktur som modern cancerforskning kräver.
– Samverkan och bra nätverk är ett måste för att klara uppgiften. Grunden är lagd, nu är vi redo att gå från idé till handling, fastslår Claes Karlsson.

Personalised Cancer Medicine
PCM-programmet (Personalised Cancer Medicine) som ska underlätta forskning kring individualiserad cancerbehandling vid Karolinska Institutet, startades hösten 2014 med hjälp av anslag från Radiumhemmets Forskningsfonder.
PCM-programmets immunonkologigrupp etablerades under hösten 2017. Målsättningen är att samordna tumörimmunologisk forskning inom Karolinska Institutet.