Tidigare har patienter med aggressiv spridd hudcancer haft en ganska dyster prognos, men under senare år har nya immunterapier revolutionerat behandlingen. Problemet är att man inte i förväg kan säga om patienten kommer att svara på terapin eller inte.
Göran Jönssons forskning handlar om att med hjälp av molekylärbiologiska tekniker identifiera patienter som svarar på de nya immunterapierna mot malignt melanom.
– För att hitta dem använder vi oss av moderna analystekniker där vi tittar på alla geners uttryck i tumörcellerna. Utifrån dessa bilder försöker vi sedan hitta mönster som är specifika för de som svarar eller inte svarar på behandlingen. Dessa mönster kan sedan testas på andra patienter och visa om de kommer att svara på behandlingen eller ej.
Arbetet sker i gränslandet mellan klinisk och preklinisk forskning där djup kunskap om melanombiologi och dess mekanismer kombineras med nya högteknologiska metoder, till exempel storskaliga molekylära analyser för tumörstudier.
Molekylära analysmetoder har nu börjat introduceras i klinisk rutin.
– Jag tror att vi bara har sett starten på den utvecklingen. Om tio år kommer de metoder som idag enbart används på forskarnivå att ha tagit steget till klinik och verkligen komma patienterna till nytta, avslutar Göran Jönsson.
Etikettarkiv: Analys
Moderna analyser ger lyft till forskningen kring livmodersarkom
Många kvinnor drabbas under sin livstid av myom som är en godartad tumör. Men ett fåtal av dessa, cirka 1 på 100 000, gömmer under ytan en elakartad sarkom. De är sällsynta, men de finns och är mycket aggressiva, säger Joseph Carlson, patolog och forskare vid Karolinska Institutet.
Eftersom livmodersarkomerna är så sällsynta är de också svåra att förstå sig på. Det finns mycket lite forskning eftersom det har varit svårt att samla ihop tillräckligt många tumörer för att dra vetenskapliga slutsatser.
– Min forskning går ut på att använda Cancerregistret i kombination med Sveriges biobanker som innehåller tumörmaterial som tidigare har undersökts i syfte att ställa diagnos, eller analyserats efter operation, och sedan sparats för framtida forskning. Vi har nu lyckats få ihop en kohort med vars hjälp vi kommer att kunna öka vår molekylära kunskap om livmodersarkomerna.
Subgrupper
Forskargruppen har sedan tidigare lyckats klassificera livmodersarkomerna.
– Tidigare hamnade alla aggressiva tumörer av detta slag i en och samma grupp. Då visste man inte mycket mer än att de är aggressiva. Om man inte kan klassificera en tumör kan man heller inte attackera den, vilket har inneburit att det funnits mycket få behandlingar att välja mellan, berättar Joseph Carlson.
Efter att forskarna lyckats dela in tumörerna i subgrupper är det nu dags för nästa steg, att klassificera dem på molekylär nivå.
– Tumörerna är ju redan undersökta en gång, men med gamla metoder och analyser. Genom moderna analystekniker där vi tittar på arvsmassan i cellerna tar vi forskningen kring livmodersarkomer in i nutiden.
Genom ökad kunskap om tumörerna hoppas Joseph Carlson att drabbade kvinnor på sikt kommer att kunna behandlas bättre och mer framgångsrikt.
– Tidigare var beskedet att de som drabbas dör inom två år. Men det behöver inte vara så; vi har redan hittat en subgrupp av sjukdomen som visar på en något bättre överlevnad. Vårt övergripande mål är att utveckla bättre prognostiska modeller och hitta helt nya behandlingsmöjligheter för patienter med livmodersarkom.