Läkemedel mot spridd prostatacancer

Publicerad 17 maj 2019
Text: Sten Nilsson, Foto: Håkan Flank

Sten Nilsson, professor emeritus i onkologi och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Sten Nilsson, professor emeritus i onkologi och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Professor Sten Nilsson redogör för de sjukdomsbromsande läkemedel mot metastaserad (spridd) prostatacancer som vi har tillgång till idag och de som kommer ”runt hörnet”.

Vid metastaserad prostatacancer finns idag ännu ingen botande behandling, men dessbättre finns fem nya läkemedel som kan hjälpa till att effektivt bromsa sjukdomen. Dessa kan delas in i tre kategorier:
• Nya hormonellt (endokrint) aktiva läkemedel (abirateron och enzalutamid).
• Cytostatika (docetaxel och cabazitaxel).
• Så kallade målsökande läkemedel (radium-223-diklorid).

Läkemedel som finns idag
Förutom att bromsa sjukdomen kan dessa läkemedel förlänga överlevnaden samtidigt som de lindrar symtom och förbättrar livskvaliteten. Samtliga dessa preparat är inregistrerade för behandling av kastrationsresistent sjukdom, det vill säga då sjukdomen inte längre bromsas effektivt av testosteronsänkande behandling. Det finns ännu ingen vetenskaplig grund för i vilken turordning dessa fem nya preparat ska ges vid kastrationsresistent sjukdom, och inte heller vilket av dessa som är ”bäst”. Varje patient bör få vara med att ta beslut om den behandling som han ska ha och även i vilken turordning som de nya läkemedlen bedöms bäst för just honom. Han bör erbjudas Radium-223, samt något av de två cytostatikaläkemedlen och något av de två endokrina läkemedlen.
Nytt är att såväl docetaxel som abirateron kan förlänga överlevnaden än mer påtagligt om de ges redan innan sjukdomen hunnit bli kastrationsresistent. Samtliga patienter med nyupptäckt, mycket utbredd, metastaserad prostatacancer bör erbjudas någon av dessa kombinationsbehandlingar.

Exempel på kommande behandlingskoncept

PSMA-baserad behandling. PSMA (prostataspecifikt membranantigen) är en proteinmolekyl som finns på cellytan av prostatacancerceller. Man har under de senaste åren utvecklat teknik för att framställa molekyler som kan binda sig till PSMA. Genom att ladda dessa molekyler med radioaktivitet och därefter ge dessa intravenöst genom injektion i blodkärl i armen kan man utnyttja deras ”målsökande” egenskaper för radionuklidterapi. Förhoppningen är att detta ska kunna bli ett läkemedel framöver.

PARP-hämmare. Detta är läkemedel som kan hämma tumörcellers förmåga att reparera DNA-skador. Idag finns sådana läkemedel inregistrerade för behandling av bland annat äggstockscancer. Forskning har visat att även vissa former av prostatacancer kan svara på PARP-hämmare. Studier pågår nu för att se om, och i så fall på vilka former av prostatacancer PARP-hämmare skulle kunna utnyttjas som sjukdomsbromsande läkemedel.

OsteoDex (ODX). Preparatet utvecklades i vårt laboratorium tillsammans med forskarkollegan Anders R Holmberg. OsteoDex är, precis som Radium-223, en målsökande substans som uppsöker skelettets metastasområden och där bromsar sjukdomen. Preparatet är ”first-in-class”, det vill säga verkningsmekanismen är nyskapad genom molekylens mycket speciella design och konstruktion. OsteoDex har genomgått så kallad Fas I-studie och därefter en 3-armad, randomiserad, dubbelblind, multicenter Fas II-studie. Resultaten visar att preparatet är väl tolererbart och sjukdomen bromsas upp hos flertalet patienter, även hos de som sviktat på någon eller några av de fem nya läkemedlen som nämnts ovan. En konfirmerande studie, Fas III, är nu under utarbetande.

Immunologisk behandling. Behandling utnyttjande stimulering av kroppens eget immunförsvar har gjort stora framsteg inom ett flertal tumörsjukdomar. Framgångarna har emellertid hittills låtit vänta på sig inom prostatacancer. Trots detta tror vi att immunologisk behandling så småningom också kommer att finna sin plats hos, i alla fall vissa, patienter med prostatacancer. För närvarande pågår kombinationsstudier med andra läkemedel.

Andra behandlingskoncept. Idag pågår ett flertal studier med olika läkemedelskombinationer och även med nya läkemedelskandidater. Förhoppningen är att vi så småningom kan uppnå botande behandling. Men dessförinnan har vi att utnyttja de läkemedel som redan idag finns tillgängliga och att se till att patienter med denna sjukdom får information om och tillgång till dessa.

Fakta om Sten Nilsson
Sten Nilsson är professor emeritus i onkologi och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Han har varit delaktig i utvecklingen av Radium-223 fram till ett godkänt läkemedel. Sten Nilsson är tillsammans med professor Lennart Levi författare till skriften Prostatacancer – råd, rön, möjligheter som genom åren kontinuerligt uppdaterats och hittills trycks i 165 000 exemplar. En ny uppdaterad upplaga väntas bli klar under 2019.

Ge en gåva till Radiumhemmets Forskningsfonder och stöd livsviktig cancerforskning

Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig inom kort. (OBS: Glöm inte att fylla i mailadress och/eller telefonnummer så att vi kan kontakta dig)

Namn
Jag vill bidra med(Obligatoriskt)

Mitt bidrag är(Obligatoriskt)