Välkommen till det kostnadsfria webbinariet ”En dag för cancerforskning” online på Karolinska Institutet den 16 november 2021. Konferensen direktsänds på Youtube.
Webbinariet vänder sig till allmänheten. Under dagen presenteras spetsforskningen inom cancerområdet av ledande forskare och vi fokuserar på ämnen som molekylär diagnostik, stress och cancer, precisionsmedicin, unga med cancer samt bröstcancerprevention. Arrangör: Cancer Research KI.
Deltagandet är kostnadsfritt. Efter du har skickat in din anmälan så kommer du automatiskt få en bekräftelse på din anmälan via e-post.
Det strategiska forskningsprogrammet Cancerforskning KI (Cancer Research KI) kombinerar cancerbiologi med klinisk cancerforskning från hela KI genom att samla forskare från olika discipliner. Vi är en paraplyorganisation för all cancer forskning som bedrivs vid KI. Det övergripande målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som idealt kan övergå i klinisk användning. Stöd för programmet kommer från regeringen genom de så kallade strategiska initiativen.
Hos oss får du snabb hjälp. Våra specialister i onkologi är inriktade på bröstcancer men utreder även andra cancersjukdomar. Vi hjälper till med cytostatikabehandlingar, utför injektioner och infusioner.
Vi tar emot dig med sjukvårdsförsäkring och dig som själv vill bekosta din vård.
Välkommen till Aleris Christinakliniken, en onkologisk specialistmottagning med inriktning på bröstdiagnostik, behandling och uppföljning av bröstcancer. Hos oss får du ett personligt omhändertagande och får träffa en specialist direkt. Vi erbjuder trippeldiagnostik och specialistbedömning samt second opinion inom olika cancersjukdomar.
Vår nya adress: Sabbatsberg sjukhus, Olivecronas väg 5, plan 3
Cancerläkaren docent Ingemar Näslund, vid Karolinska Universitetssjukhuset, har uppfunnit och utvecklat positionsmarkören Gold Anchor som bidrar till en träffsäker strålbehandling.
Produkten minskar biverkningar vid insättning och vid strålbehandling genom sin patenterade design och sitt materialval. Cirka 10.000 män i Sverige har fått dessa markörer insatta i prostata vid fjorton av landets sjutton strålbehandlingskliniker. Gold Anchor har även etablerats internationellt med försäljning i över 30 länder.
Markören kan placeras i alla tumörområden i kroppen genom den tunna nålen som har samma diameter som en bedövningsnål. Efter insättning i tumören kan bildtagning med datortomografi och magnetkamera utföras samma dag vilket är fördelaktigt för både patient och sjukvård.
Gold Anchor används med fördel i alla organ vid SBRT, Stereotactic Body Radiation Therapy, som används flitigt världen över. Metoden uppfanns av kollegorna Ingmar Lax, Henric Blomgren och Ingemar Näslund vid Karolinska redan år 1991.
Karin Eidolf, Sverigechef för Bayers läkemedelsdivision och Martin Stagmo, medicinsk chef för Bayer Sverige. Foto: Johan Marklund
Bayer har en lång tradition av att utveckla onkologiska läkemedel och den övergripande strategin är att, via en djupt rotad samverkanskultur, utveckla innovativa cancerläkemedel där vissa inte enbart hanterar symtom utan även adresserar grundorsaken till sjukdomen.
– Vi bedriver onkologisk läkemedelsutveckling, dels via läkemedelskandidater som vi utvecklar via grundforskning i egen regi, dels vidareutveckling av förvärvade innovativa läkemedelskandidater. Dessutom arbetar vi kontinuerligt med att optimera användningsområdena för våra befintliga läkemedel. Vi tillämpar en diversifierad strategi som kombinerar egen läkemedelsutveckling, uppköp och nära samverkan med externa nyckelaktörer, säger Karin Eidolf, Sverigechef för Bayers läkemedelsdivision.
Strategiska teknikplattformar Bayers strategi för att ta fram nya läkemedelskandidater bygger idag på lovande teknikplattformar inom fyra strategiska områden: stamcellsbehandling, genterapi, cellterapi och genmodifiering. Inom dessa fyra plattformar har Bayer en stark portfölj med flera kandidater från preklinisk forskning till fas 2-studier. – Vi har gjort ett flertal uppköp och inlett samarbeten för att kunna bli en av de främsta aktörerna inom detta område. Vi har ett partnerskap med bland andra Atara Biotherapeutics, vars EBV T-cells plattform har en stark pipeline, säger Karin Eidolf. – Nära samverkan med såväl den högspecialiserade vården som forskningsinstitutioner är centralt för oss. I framtiden kommer såväl vår kliniska forskning som behandling kräva nära samarbete med till exempel de precisionsmedicinska centra som byggs upp kring flertalet universitetssjukhus. Vi har dessutom i Norden ett eget R&D center i Oslo där vi bedriver forskning och utveckling rörande målriktad radiofarmaka, säger Martin Stagmo, medicinsk chef för Bayer Sverige.
Agil och flexibel organisation Sommaren 2022 implementerade Bayer en ”go to market model” i syfte att etablera en mer flexibel och agil organisation. Det yttersta målet med förändringen är att säkerställa att rätt patienter snabbare får tillgång till nya, innovativa och effektiva behandlingar samt att Sverige förblir ett intressant land för klinisk onkologisk FoU. – Vi står nu inför mer specialiserade behandlingsmöjligheter, en ökad digitalisering och användning av avancerade teknologier, därför har vi implementerat en flexiblare organisation, säger Martin Stagmo.
Bayer är ett globalt life science-företag med verksamhet i 77 länder. Affärsområdet Pharmaceuticals fokuserar på receptbelagda produkter och på specialläkemedel inom områdena onkologi, hematologi, kardiovaskulär sjukdom och oftalmologi.
Torsten Dorniok, MR-fysiker, Alexander Valdman, överläkare och docent och Fernanda Villegas Navarro, sjukhusfysiker. Foto: Johan Marklund
– Strålning är en central cancerbehandling som behöver prioriteras, säger Alexander Valdman, onkolog och docent på KI. Liksom sina kollegor, sjukhusfysikern Fernanda Villegas Navarro och Torsten Dorniok, MR-fysiker, har han lyckats ta ett projekt hela vägen från idé till klinik.
Ungefär hälften av alla cancerpatienter får strålbehandling under sitt sjukdomsförlopp. Behandlingen används både för att ta bort cancertumörer, bromsa sjukdomen och lindra symtom. Det gör inte ont att få strålbehandling men den kan ge biverkningar. Fernanda Villegas Navarro och Torsten Dorniok, sjukhus- respektive MR-fysiker på Karolinska universitetssjukhuset, har implementerat MRI-Only, ett nytt arbetsflöde för klinik som är skräddarsytt för att reducera skadliga effekter av cancerbehandling för patienten. – I praktiken handlar det om att ta bort CT, datortomografi, från patientflödet och enbart använda MR-kamera vid bildtagning av tumören, förklarar Fernanda Villegas Navarro.
Mindre stråldos Det hela började med att sjukhuset fick tillgång till en ny produkt som används för att generera så kallad syntetiska CT-bilder från undersökningen med magnetkameran. Torsten Dorniok poängterar att syntetiska CT inte ska användas för diagnostik utan för stråldosplanering. – Eftersom bildmaterialet tas vid samma undersökning, kan man säkrare identifiera tumören vilket innebär mindre säkerhetsmarginaler vid strålning. Sammantaget ger metoden en enklare behandlingskedja för patienten samtidigt som patientens friska vävnad belastas av mindre stråldos, säger Torsten Dorniok.
Rektalcancer Det första utvecklingsprojektet var inriktat på patienter med rektalcancer, en patientgrupp som idag kan behandlas utifrån en MR-undersökning i stället för att som tidigare behöva genomgå både MR- och CT-undersökning. I nästa steg hoppas man kunna applicera metoden på patienter med hjärntumörer. Det bästa med utvecklingsprojekt av det här slaget, menar Torsten, är att bidra med teknik som ganska snabbt kan implementeras och förbättra för patienterna. – I många forsknings- och utvecklingsprojekt ligger avkastningen långt borta i framtiden. Inom medicinska strålningsfysiken kan vi utveckla nya metoder och tekniker som på relativt kort tid kan ge resultat och komma patienterna till godo. Han får medhåll av Fernanda som flikar in att en annan stor fördel med sjukhusfysikerspecialiteten är samarbetet med andra professioner. – Kombinationen av olika kompetenser gör att ett plus ett kan bli betydligt mer än två.
Protonstrålning Samarbete över professionsgränser är centralt även i Alexander Valdmans forskning. Under de senaste två åren har han drivit ett intressant projekt tillsammans med den nationella Skandionkliniken i Uppsala. – Det är ett projekt som vi själva har designat och lyckats ta hela vägen fram till en klinisk studie. Studien är inriktad på att undersöka om protonstrålbehandling kan minska strålrelaterade biverkningar. En bieffekt av strålbehandling är nämligen försämrade blodvärden som kan leda till att cytostatikadosen vid efterföljande behandling inte kan ges fullt ut. – Om vi kan minska strålbiverkningarna genom protonstrålning kan vi även ge patienten optimal dos cytostatika vilket sammantaget ger en effektivare behandling, förklarar Alexander Valdman. Forskningsprojektet som fokuserar på strålbehandling vid rektalcancer startade i juni förra året. Sedan dess har 21 patienter inkluderats i studien och behandlats framgångsrikt. – Resultaten är fortfarande preliminära men jag kan bekräfta att den här typen av behandling verkar vara säker. Precis som sina kollegor inom medicinska strålningsfysiken trivs Alexander Valdman med att arbeta inom ett område där forskningen ligger så nära den kliniska verksamheten. – I vår bransch kan nya rön ganska snabbt leda till stora förbättringar i patientledet.
Strålbehandlingen & Medicinsk Strålningsfysik och Nuklearmedicin – Karolinska universitetssjukhuset
Medicinsk Enhet Strålbehandling ansvarar för medicinska bedömningar och strålbehandling på Karolinska universitetssjukhuset. På Strålbehandlingen behandlas många olika former av cancersjukdomar med strålterapi. Vi botar cancer, förebygger att sjukdomen kommer tillbaka eller lindrar de symtom som sjukdomen kan ge upphov till. Medicinsk Enhet Medicinsk Strålningsfysik och Nuklearmedicin är sjukhusets expertinstans för säker användning av strålning för diagnostik och behandling. Uppdraget inom strålningsfysik omfattar såväl strålsäkerhet i samtliga verksamheter med strålning, klinisk verksamhet inom nuklearmedicin och strålbehandling som uppdrag inom forskning, utveckling och utbildning.
David Hober, Adrian Levitsky och Ulrika Brunell Abrahamsson på Bristol Myers Squibb. Foto: Johan Marklund
– På Bristol Myers Squibb sätter vi alltid människan i centrum och ambitionen är att vara här för patienterna. Vårt breda utbud av innovativa terapier skapar stora möjligheter till nya och bättre behandlingar av cancer, säger Adrian Levitsky, sjukdomsområdesspecialist inom onkologi.
Bristol Myers Squibb, BMS, har ett av de mest mångsidiga och lovande studieprogrammen i branschen och ett starkt fokus på att identifiera biomarkörer för individualiserad cancerbehandling. – BMS var tidigt ute med immunterapeutiska behandlingar och stora framsteg har gjorts inom området. Idag finns framgångsrika behandlingar som inte fanns för tio år sedan och vi fortsätter forskningen med full kraft, säger Ulrika Brunell Abrahamsson, medicinskt områdeschef inom onkologi i Sverige. Partnerskap och samarbeten är en viktig del av BMS utvecklingsstrategi. Verksamheten har över 80 internationella samarbetspartners och för en aktiv dialog med både svenska och internationella universitet och sjukhus. – Samarbete med akademin är en nyckel för att innovationer snabbare ska nå ut till behövande patienter.
Study Connect Kliniska prövningar, där patienter erbjuds möjlighet att behandlas med läkemedel under utveckling och därmed få tillgång till den senaste forskningen, är en annan central del av BMS verksamhet. – I vår portal, Study Connect, kan patienter söka på sin cancerform och hitta kliniker med passande studier. Där finns kontaktuppgifter till behandlande läkare så att patienten, antingen via den eller sin egen läkare kan få en remiss, om ansvarig läkare anser att patienten uppfyller de kriterier som krävs för studien, berättar David Hober, gruppchef på kliniska prövningsenheten. Även här väger BMS patientcentrerade fokus tungt. – Vi har några nya studier på gång som anammar just detta i form av ett decentraliserat studieförfarande. Alla undersökningar som krävs vid deltagande i en forskningsstudie kanske inte måste ske på ett universitetssjukhus. Mer långväga patienter kan få vissa av sina prov tagna på närmaste vårdcentral eller i hemmet, säger David Hober. Samarbetet inom BMS cancerverksamhet är stark och drivkraften och det övergripande målet är detsamma. – Vi arbetar dedikerat för att ge människor som drabbas av cancer de bästa möjligheterna till en effektiv behandling i rätt tid och på rätt plats. Allt vi gör börjar och slutar med patienten, sammanfattar Adrian Levitsky.
Bristol Myers Squibb är ett ledande, globalt biopharmaföretag, som utvecklar innovativa behandlingar inom bland annat onkologi, hematologi, kardiovaskulära sjukdomar och immunologi. 2019 förvärvade Bristol Myers Squibb biopharmaföretaget Celgene och breddade därmed sin portfölj av innovativa läkemedel inom framför allt hematologi.
Claudia Lampic och Lena Wettergren, professorer vid Umeå universitet respektive Uppsala universitet. Foto: Gonzalo Irigoyen
Forskningsprogrammet Fex-Can undersöker sexuell och reproduktiv hälsa hos unga vuxna som behandlats för cancer, och utvärderar effekten av ett webbaserat självhjälpsprogram avsett att minska sexuella problem och fertilitetsoro.
Fex-Can omfattar fyra projekt: Fex-Can Young Adults (YA), Fex-Can Childhood, Co-Creation och Fex-Talk. Fex-Can YA undersöker förekomsten av sexuella problem och oro kring att kunna bli förälder efter att ha haft cancer som ung vuxen. – Mer än 60 procent av de omkring 700 kvinnor som besvarade frågorna har sexuella problem. Det är särskilt vanligt bland kvinnor som haft bröstcancer eller gynekologisk cancer, säger Lena Wettergren, professor i vårdvetenskap vid Uppsala universitet och forskningsledare för Fex-Can tillsammans med Claudia Lampic. Inom ramen för Fex-Can Co-Creation bedrivs ett mångårigt samarbete med en grupp före detta cancerpatienter och närstående, samt med vårdprofessioner, kvalitetsregister och patientorganisationer. Fex-Talk är en utbildningsinsats för att träna sjuksköterskor inom cancervård att samtala om sexualitet och fertilitet med sina patienter.
Webbaserad behandling Forskarna har utvecklat ett webbaserat behandlingsprogram för att minska sexuella problem och oro kring att kunna bli förälder efter att ha haft cancer. Nu utvecklas version 2.0 av behandlingsprogrammet. Det vänder sig till tonåringar och unga vuxna (från 15 år) som drabbas av problem kopplat till sexualitet och fertilitet under de första åren efter att de insjuknat i cancer. – Vårt långsiktiga mål är att patienterna själva ska kunna välja när de ska delta i programmet. Genom att uppmärksamma vårdpersonalen på grupper med specifika riskfaktorer möjliggörs en mer individualiserad uppföljning, säger Claudia Lampic, professor i klinisk psykologi vid Umeå universitet.
Viktiga ämnen Våra resultat från Fex-Can YA visar att informationen om fertilitet till unga kvinnor och män med cancer har förbättrats avsevärt på senare år. Betydligt färre, mindre än 60 procent, blir informerade om att behandlingen eventuellt kan påverka deras sexliv. – Sexualitet och fertilitet är viktiga ämnen för unga vuxna som behandlats för cancer. Vi får mycket återkoppling från studiedeltagare som är glada att vi fokuserar på det här forskningsområdet, säger Lena Wettergren.
Forskningsprogrammet Fex-Can undersöker sexuell och reproduktiv hälsa hos unga vuxna som behandlats för cancer, och utvärderar effekten av ett webbaserat självhjälpsprogram avsett att minska sexuella problem och fertilitetsoro.
KI-professorerna Galina Selivanova och Klas Wiman har cancergenen p53 som gemensam utgångspunkt i sin forskning. Foto: Gonzalo Irigoyen
De båda KI-professorerna Klas Wiman och Galina Selivanova har cancergenen p53 som gemensam utgångspunkt i sin forskning. Även det övergripande målet är detsamma, att med hjälp av molekyler som aktiverar proteinet slå ut alla cancerceller och därmed förhindra återfall i sjukdomen.
I mitten av 1990-talet arbetade Galina Selivanova som postdok i Klas Wimans forskargrupp. Forskningen var inriktad på ny behandling av cancer genom att normalisera proteinet p53 som är en så kallad tumörsuppressor. Hos de flesta cancerpatienter är p53-genen nämligen muterad och därmed ur funktion. Och det är just här som den stora forskarutmaningen ligger, att försöka återställa aktiviteten hos p53 och därmed stoppa cancerns utveckling. Wiman och Selivanova och deras medarbetare letade i kemiska bibliotek efter molekyler som kunde sätta i gång självmordsprogrammet apoptos i cancerceller med muterad p53-gen. 1999 hittade man en intressant molekyl som döptes till PRIMA-1. Sedan dess har det hänt en hel del och APR-246, en vidareutvecklad version av PRIMA-1, har testats i flera kliniska studier.
Klinisk prövning Galina Selivanova har sedan länge en egen professur vid Karolinska Institutet. I ett aktuellt projekt studerar hon tillsammans med sin forskargrupp molekylen APR-246. – Även om det går att döda cancerceller med kemoterapi är det alltid några celler som hittar sätt att gömma sig och blir kvar efter avslutad behandling. Vi vill med hjälp av APR-246, som reaktiverar immunsystemets respons, hitta de sista cancercellerna, slå ut dem och förhindra återfall i sjukdomen. APR-246, eprenetapopt, befinner sig nu i kliniska fas 2-prövningar.
Mayo Clinic Cancer Center En annan mer experimentell studie, som görs i samarbete med forskare från Mayo Clinic Cancer Center i USA, grundar sig på Galina Selivanovas upptäckt av att muterat p53 kan påverka interferonsvar, en respons som är viktig för rekrytering och aktivering av immunceller. – Vi studerar muterat p53 som ett mål för att förbättra behandlingssvar på immunterapi med checkpointhämmare. Min samarbetspartner vid Mayo Clinic, Dr Keith Knutson, har arbetat länge med aktivering av immunrespons med fokus på cancer, dock aldrig med p53. Tillsammans hoppas vi kunna bidra med nya viktiga pusselbitar till utvecklingen inom området.
Leukemier Även Klas Wiman har ett samarbete med Mayo Clinic Cancer Center. – Vårt samarbete med Dr Mrinal Patnaik fokuserar på p53 och det som kallas klonal hematopoes, celler som är ett slags förstadium till leukemi. En del av dessa celler kan ha en mutation i p53-genen vilket innebär ökad risk för att de ska utvecklas till AML, akut myeloisk leukemi, förklarar Wiman. Amos Tuval, hematolog och postdok i Wimans grupp, har tidigare funnit att vissa av dessa tidiga, presumtiva leukemiceller som har normal p53-gen ändå har ett felaktigt p53-protein – ”pseudo-mutant p53”. Tuval och Wiman ska undersöka om pseudo-mutant p53 ökar risken för leukemi och om det felaktiga p53-proteinet kan korrigeras med APR-246. – På Mayo Clinic finns en biobank med patientceller från klonal hematopoes, det vill säga celler som har förändringar som gör att de ibland kan utvecklas till leukemi. Amos ska undersöka konformationen på p53 i klonal hematopoes och samtidigt studera hela genomet med single-cellsanalys (scRNA-seq) i samma celler, vilket är tekniskt väldigt utmanande. Målet, berättar han, är att få fram ny kunskap och använda pseudo-mutant p53 som markör för att bättre kunna förutse risk för AML, och kanske också som måltavla för APR-246. – Vi hoppas att projektet på sikt kan leda till en mer träffsäker diagnostik och behandling av patienter som löper risk att utveckla denna typ av leukemi. Även Galina Selivanova och hennes forskargrupp har högt ställda mål. – I den bästa av världar blir vår nuvarande forskning ett viktigt bidrag till morgondagens cancerbehandling. Förhoppningen är att kombinationen av APR-246 och checkpointhämmare kommer att hjälpa många patienter med aggressiv cancer.
Cancer Research KI är en paraplyorganisation för cancerforskningen vid KI med över 300 forskningsgrupper. Genom kombinationen cancerforskning och klinisk onkologi verkar organisationen för att främja nya upptäckter som kan hjälpa patienter och gynna samhället. Ett exempel av många är gemensamma projekt med Mayo Clinic Cancer Center där KI-forskarna finansieras av Cancer Research KI.
Martin Johansson, medicinsk chef och Anna Ström, kommersiell chef för onkologi på Janssen Sverige. Foto: Johan Marklund
Janssen är ett av Sveriges ledande läkemedelsföretag och arbetar bland annat inom det prioriterade terapiområdet onkologi som innefattar hematologiska maligniteter och solida tumörer. Företaget driver också ett omfattande arbete för att stärka forskning, påskynda snabb och jämlik tillgång till läkemedel samt stärka patienternas inflytande.
– Vi är ett företag med en bred portfölj som, utöver hematologi och onkologi, även är inriktat på immunologiska sjukdomar, psykisk ohälsa, hjärt- och kärlsjukdomar, vaccin och infektionssjukdomar, säger Anna Ström, kommersiell chef för onkologi på Janssen Sverige.
Fler patienter bör få delta – Vår forskning i Sverige är betydande och vi har en stor avdelning som arbetar med kliniska prövningar. För närvarande pågår ett hundratal kliniska prövningar i alla faser, från ett fåtal frivilliga försökspersoner till större undersökningar när en produkt väl kommit ut på marknaden. 40 procent av studierna bedrivs inom onkologi och hematologi, säger Martin Johansson, Janssens medicinska chef i Sverige. Martin Johansson menar att fler borde arbeta för att locka nya kliniska studier till Sverige. – När vi väl fått kliniska studier till Sverige är det viktigt att det finns tillräckliga resurser inom vården. Vår verksamhet bygger på ett nära samarbete med hälso- och sjukvården, akademin och andra aktörer i life science-sektorn. Det tror vi är en viktig förutsättning för att bedriva ännu mer klinisk forskning, säger Martin Johansson. – Vi har många nya läkemedel på gång inom framför allt onkologi och hematologi. Med detta följer ett ansvar för att dessa nya behandlingsalternativ i rätt tid når patienterna. Vi strävar alltid efter att så tidigt som möjligt inkludera patienter i läkemedelsutvecklingsprocessen. Vi är också angelägna om att säkerställa en snabb och jämlik tillgång till läkemedel för patienter i hela Sverige, säger Martin Johansson.
Samarbete nyckel till framgång Anna Ström, kommersiell chef för onkologi på Janssen Sverige, menar att Janssen är ett företag som drivs av viljan att ständigt testa nya arbetssätt och samarbetsmodeller. En självklar ambition är att vara med och driva förändringar i branschen. – Vi vill vara en innovativ aktör som utvecklar produkter som vänder sig till patienter som lever med sjukdomar där det i många fall saknas tillräckligt effektiva behandlingsalternativ. Det ställer stora krav på vår forskning, säger Anna Ström. Janssens ambition är att, tillsammans med andra aktörer, utveckla Sveriges hälso- och sjukvård. Ett exempel är Janssens samarbete med Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset, där dessa aktörer tillsammans skapar förutsättningar för implementering av nya avancerade behandlingar, så kallade cell- och genterapi.
Precisionsmedicin här för att stanna – Vår läkemedelsutveckling inom hematologi och onkologi rör sig alltmer mot precisionsmedicin och avancerade terapier, där vi har identifierat omfattande medicinska behov. Precisionsmedicin samt cell- och genterapi är områden vi satsar mycket på, säger Martin Johansson. – I dagsläget behandlar vi i huvudsak symtomen av olika sjukdomar. I framtiden hoppas vi kunna lägga kraft på att förhindra att sjukdomar ens uppkommer. Vi ser stora förtjänster med att behandla patienter betydligt tidigare i sjukdomsförloppet. I detta sammanhang är den senaste utvecklingen inom precisionshälsa och genetiska biomarköranalyser betydelsefull. Vi följer bland annat Genomic Medicine Swedens verksamhet med stort intresse, säger Martin Johansson.
Janssen är en del av Johnsson & Johnsson-koncernen och har verksamhet i mer än 150 länder världen över med närmare 40000 medarbetare. I Norden har Janssen funnits sedan 1956. Idag arbetar Janssen inom sex terapiområden: neurologiska sjukdomar, infektions-sjukdomar, onkologiska och hematologiska sjukdomar, immunologiska sjukdomar, pulmonell arteriell hypertoni samt metabola, retinala och kardiovaskulära sjukdomar.
Caroline Kamali, ST-läkare i onkologi vid Karolinska universitetssjukhuset och doktorand vid Karolinska Institutet, och Andreas Lundqvist, forskargruppchef och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Johan Marklund
Caroline Kamali och Andreas Lundqvist arbetar i parallella forskningsspår med sikte på att finna biomarkörer som kan förutsäga diagnos och behandling av lungcancer. Drivkraften är densamma: att bidra till vetenskap som på allvar kan göra skillnad för patienterna.
Caroline Kamali, ST-läkare i onkologi vid Karolinska universitetssjukhuset och doktorand vid Karolinska Institutet, har riktat in sin forskning på patienter med avancerad ALK-positiv lungcancer, en aggressiv och svårbehandlad cancerform som drabbar främst yngre personer som i de flesta fall aldrig har rökt. – Mitt avhandlingsarbete handlar om att identifiera behandlingsprediktiva och prognostiska markörer, både på klinisk och molekylär nivå, i syfte att optimera och individanpassa behandlingen för ALK-positiv lungcancer. Hon berättar att denna form av lungcancer tenderar att metastasera tidigt i sjukdomsförloppet. – Dessvärre finns det en stor risk för utveckling av hjärnmetastaser, och orsaken till detta är inte helt klarlagt. Även om målriktade cancerläkemedel, så kallade tyrosinkinashämmare, har förbättrat överlevnaden avsevärt de senaste åren så är de kliniska fördelarna begränsade av den terapiresistens som patienterna förr eller senare utvecklar. Om allt går som Caroline vill och hoppas på kommer hennes forskning att bidra till ökad kunskap om optimal sekvensbehandling, bakomliggande resistensmekanismer och kontroll av hjärnmetastaser. – Det övergripande målet är att identifiera biomarkörer för att på sikt kunna förbättra överlevnaden samt skräddarsy behandlingen för dessa patienter. Förhoppningen är att ALK-positiv lungcancer med forskningens hjälp ska förvandlas till en kronisk sjukdom i framtiden.
Studerar immunförsvaret Andreas Lundqvist, forskargruppchef och docent vid Karolinska Institutet, leder en grupp som studerar immunförsvaret hos patienter med cancer. Ett forskningsspår är inriktat på hur immunförsvaret påverkas under cancersjukdom; ett annat handlar om hur immunförsvaret i terapeutiskt syfte kan stimuleras att känna igen och angripa cancerceller. – Ett aktuellt projekt handlar om patienter med lung- respektive njurcancer. Här undersöker vi hur immunförsvaret hos patienter som genomgår immunterapibehandling (en behandling som syftar till att förstärka immunförsvaret) påverkas under behandlingen. Genom blodprover tittar vi på immunförsvarets sammansättning före och under behandling. I nästa steg jämförs utfallet med kliniska parametrar som hur gick det för patienten, om patienten svarade på behandlingen och om patienten utvecklade någon bieffekt. Resultaten försöker vi sedan härleda till sammansättningen i immunförsvaret, förklarar Andreas. Målet är att identifiera en prediktiv biomarkör. – Vi söker efter en markör som gör att vi kan förutspå vilka patienter som kommer att ha nytta av behandlingen, vilka som eventuellt kan utveckla bieffekter och vilka patienter som inte nödvändigtvis ska behandlas. Om forskargruppen lyckas med sin ansats är steget till klinisk praxis inte alltför långt borta. – Det krävs ett antal valideringsstudier innan vi når så långt samt att analysmetoden optimeras så att den är robust och på ett lätt och smidigt sätt kan användas i klinik.
Gränslöst samarbete Andreas har arbetat inom immunterapifältet i över 20 år. Det är ett komplicerat område där varje ny pusselbit ger upphov till mängder av nya frågor – forskningens klassiska tjusning och förbannelse. – Jag finner min drivkraft i att få arbeta med meningsfulla saker och hoppas såklart att våra forskningsfynd ska leda till förbättrad hälsa för patienter. Han nämner även det vardagliga arbetet med studenterna och samarbetet med andra professioner som en stark drivkraft. – Det talas alltid om vikten av samarbete över gränserna. Jag anser att det inte ska vara några gränser mellan kliniska forskare och prekliniska forskare. Viktigt är också samarbetet inte enbart är lokalt utan även nationellt och internationellt. Tillsammans kan vi accelerera processen så att nya landvinningar inom forskningen snabbare kan nå patienterna.
Huvud- hals- lung- och hudcancer – Karolinska universitetssjukhuset
Vi utreder och behandlar patienter med öron-näsa-halscancer, lungcancer, hudtumörer inklusive malignt melanom och patienter med okänd primärtumör. Medicinsk enhet Huvud- hals- lung- och hudcancer tillhör Tema Cancer som främst har sin verksamhet i Solna och Huddinge. I nära samarbete med Karolinska Institutet bedriver vi omfattande patientnära klinisk forskning.
Tema Cancer Karolinska Universitetssjukhuset 171 76 Stockholm Tel: 08-123 700 00 www.karolinska.se
Just another NMDashboard.se Sites site
Om Cancerforskning räddar liv – hjälp oss bota ännu fler
Cancerforskning räddar liv – hjälp oss bota ännu fler är producerad av NextMedia på uppdrag av Radiumhemmets Forskningsfonder för att beskriva den patientnära cancerforskningen som Radiumhemmets Forskningsfonder finansierar. Målgruppen för tidningen är beslutsfattare i näringslivet och offentlig sektor samt allmänheten. Cancerforskning räddar liv – hjälp oss bota ännu fler publiceras både som magasin och som webbtidning på www.cancerforskningraddarliv.se.
Upphovsrätt
Allt material på www.cancerforskningraddarliv.se och i tidningen Cancerforskning räddar liv – hjälp oss bota ännu fler skyddas av upphovsrättslagen. För att publicera material från www.cancerforskningraddarliv.se eller från Cancerforskning räddar liv – hjälp oss bota ännu fler krävs tillstånd från NextMedia. Citera oss gärna, men ange då källan. Länka gärna till våra artiklar.
GDPR
I och med den nya GDPR-lagstiftningen ber vi att kontakta oss om ni inte önskar denna tidning tillskickad, delta i våra undersökningar eller på annat sätt informeras om innehållet. Maila till för att avregistrera er. Ange att det gäller tidningen Cancerforskning räddar liv.
Cancerforskning räddar liv – hjälp oss bota ännu fler produceras av NextMedia som sedan många år är specialiserade på bransch- och karriärtidningar.
NM NextMedia AB
Skeppargatan 26
114 26 Stockholm
Tel: 08-661 07 90
| www.nextmedia.se
Cookies
Vi använder så kallade cookies för att förbättra din upplevelse av vår hemsida. Genom att klicka ”Acceptera alla” ger du ditt medgivande till samtliga cookies. Du kan också klicka ”Anpassa inställningar” för att manuellt avgöra vilka cookies du vill acceptera.
Denna hemsida använder cookies för att förbättra din upplevelse av den. De cookies som är kategoriserade som nödvändiga lagras i din webbläsare eftersom de är nödvändiga för hemsidans grundläggande funktioner. Hemsidan använder också cookies för att till exempel analysera hur du använder hemsidan. Dessa cookies lagras i din webbläsare endast med ditt medgivande. Du kan välja att neka dessa cookies men det kan ha viss inverkan på hemsidans beteende.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
viewed_cookie_policy
1 year
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin to store whether or not the user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
NID
6 months
NID cookie, set by Google, is used for advertising purposes; to limit the number of times the user sees an ad, to mute unwanted ads, and to measure the effectiveness of ads.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
_ga
2 years
The _ga cookie, installed by Google Analytics, calculates visitor, session and campaign data and also keeps track of site usage for the site's analytics report. The cookie stores information anonymously and assigns a randomly generated number to recognize unique visitors.
_gat_gtag_UA_63271274_1
1 minute
Set by Google to distinguish users.
_gid
1 day
Installed by Google Analytics, _gid cookie stores information on how visitors use a website, while also creating an analytics report of the website's performance. Some of the data that are collected include the number of visitors, their source, and the pages they visit anonymously.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
S
1 hour
Used by Yahoo to provide ads, content or analytics.
