Alla inlägg av viktorwallen

Välkommen till Aleris Christinakliniken vid Sophiahemmet

För dig som söker vård med personlig omvårdnad i en lugn atmosfär.

  • Bröstmottagning – Utredning, behandling och uppföljning av bröstcancer.
  • Medicinsk behandlingsavdelning – Konsultation och behandling med inriktning mot cancersjukdomar samt cytostatikabehandling.

Aleris Christinakliniken vid Sophiahemmet
Tel: 08-406 28 71
Valhallavägen 91, Stockholm
www.aleris.se/christinakliniken

Om oss

Aleris är ett privat vårdföretag som erbjuder tjänster inom sjukvård och diagnostik i Sverige, Norge och Danmark.
Aleris har cirka 4 500 medarbetare och ägs av Triton som är ett internationellt investmentbolag.
Läs mer om oss på www.aleris.se

What science can do

AstraZeneca är ett globalt, innovationsdrivet bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel, främst för behandling av sjukdomar inom tre terapiområden – onkologi, kardiovaskulära & metabola sjukdomar samt andningsorgan.

AstraZeneca har utvecklat nya cancerbehandlingar under mer än 40 år. Vi engagerar oss för att främja vetenskapen om onkologi och leverera livsförändrande mediciner till patienter med stort behov av nya terapier.

Att bekämpa cancer kräver innovativ forskning. Vi arbetar tillsammans med en mängd aktörer för att tillsammans utveckla nya molekyler som kan tillgodose medicinska behov inom en mängd olika cancerområden.

Klicka här för att läsa mer om oss

Cancerforskning på AstraZeneca

Trots ökade forskningsinsatser inom cancerområdet mister mer än åtta miljoner människor livet varje år på grund av cancer. På AstraZeneca fokuserar vi cancerforskningen för att kunna erbjuda läkemedel till de patienter som bäst behöver dem. Vår forskningportfölj utnyttjar olika vetenskapliga plattformar för att kunna tillgodose det medicinska behovet inom en mängd olika cancerformer. Vår drivkraft är visionen att via forskning och samarbete nå dagen då cancer som dödsorsak är historia.

AstraZeneca
151 85 Södertälje
www.astrazeneca.se



SE-8511-05-21-ONC

Patienten i fokus på innovativt biopharmaföretag

Karin Andersson, medicinskt ansvarig inom hematologi i Sverige, Adrian Levitsky, sjukdomsområdesspecialist inom onkologi och Ulrika Brunell Abrahamsson, medicinskt ansvarig inom onkologi i Sverige. Foto: Johan Marklund
Karin Andersson, medicinskt ansvarig inom hematologi i Sverige, Adrian Levitsky, sjukdomsområdesspecialist inom onkologi och Ulrika Brunell Abrahamsson, medicinskt ansvarig inom onkologi i Sverige. Foto: Johan Marklund

Bristol Myers Squibb erbjuder idag en mycket bred portfölj av godkända läkemedel inom onkologi och hematologi, sedan förvärvet av Celgene 2019. Människan i fokus, forskning och utveckling i den absoluta framkanten och nära samarbete med sjukvården är framgångsreceptet.

Bristol Myers Squibb arbetar över ett brett forskningsfält inom tumörsjukdomar. Företaget har länge varit en ledande aktör inom immunonkologi, där man idag har flera godkända behandlingar för olika typer av cancer. Utveckling av kombinationsbehandlingar, cellterapi och biomarkörer är viktiga delar av forskningen. Nu utökas verksamheten inom hematologi.
– Celgene har utvecklat banbrytande läkemedel inom hematologi, bland annat mot multipelt myelom, och kompletterar vår verksamhet väldigt väl. Det är dessutom roligt att Bristol Myers Squibb nu är tillbaka inom hematologin, där vi under senare år inte har varit så aktiva. Vi ser att det i vår pipeline nu kommer flera nya produkter mot olika hematologiska sjukdomar, säger Karin Andersson, medicinskt ansvarig inom hematologi i Sverige.

Helhetsperspektiv
Bristol Myers Squibbs mission är inte bara forskning och utveckling av innovativa onkologiska läkemedel. Lika viktigt är helhetsperspektivet, alltid med patienten i centrum.
– Vi tar vårt uppdrag på stort allvar. Det handlar inte bara om produkter i frontlinjen, utan om vad mer vi kan göra för patienter och deras närstående, och hur vi kan vara en positiv kraft genom hela vårdkedjan. En viktig del av detta är vår nära samverkan med sjukvården, inte minst genom kliniska prövningar. Vi arbetar målmedvetet för att säkerställa att vi når ut till en bred population och inte bara patienter på de stora universitetssjukhusen. Att ge fler patienter möjlighet att delta i kliniska studier är något jag verkligen brinner för, berättar Eva Löfkvist, chef för kliniska prövningar i Norden.
Ett led i detta är BMS Study­Connect, en sajt där patienter, anhöriga och läkare kan söka pågående kliniska prövningar, såväl Bristol Myers Squibbs egna som andra läkemedelsbolags.
– Men helst skulle jag vilja se en sammanhållen, nationell sida för alla kliniska studier, för att verkligen förenkla för både allmänheten och sjukvården att navigera rätt, säger Eva.

Eva Löfkvist, chef för kliniska prövningar i Norden.
Eva Löfkvist, chef för kliniska prövningar i Norden.

Samverkan
En annan aspekt av att sätta patienten i centrum är Bristol Myers Squibbs fokus på samverkan med olika aktörer inom akademi, industri, sjukvård och patientorganisationer. Till stor del tack vare innovativa läkemedel som har blivit tillgängliga de senaste åren håller många cancersjukdomar på att förvandlas till kroniska tillstånd, där patienten kan förväntas leva länge med sin sjukdom. Det innebär samtidigt att de även kan få leva länge med eventuella biverkningar av behandlingen.
– Som företag har vi ett stort ansvar att samarbeta med sjukvården för att få djupgående kunskap om långsiktiga sidoeffekter av olika behandlingar och tackla dessa i samverkan med sjukvården. Därför satsar vi mycket på utbildningsinsatser för sjukvårdspersonal och står i nära dialog med dem som arbetar kliniskt med patienterna, säger Ulrika Brunell Abrahamsson, medicinskt ansvarig inom onkologi i Sverige.

Bästa kompetensen
För att ständigt ligga i framkant måste Bristol Myers Squibb locka den bästa kompetensen. CLIMB (Cultivating Leadership & Innovation for Millennials & Beyond) är till exempel ett initiativ för att locka unga talanger att vilja arbeta inom läkemedelsindustrin. Adrian Levitsky är disputerad forskare inom reumatologi och lungcancer från Karolinska institutet och arbetar idag som sjukdomsområdesspecialist inom onkologi på Bristol Myers Squibb.
– Det är otroligt spännande att få arbeta med innovativa läkemedel, som verkligen kan förändra patienters liv. Många tror att det är svårt att ta klivet till industrin, men tvärtom har jag känt mig enormt välkommen och fann mig snabbt till rätta. Jag vet att jag här på Bristol Myers Squibb verkligen kan utvecklas och göra nytta, säger Adrian.

Bristol Mayers Squibb

Bristol Myers Squibb är ett ledande, globalt biopharmaföretag, som utvecklar innovativa behandlingar inom bland annat onkologi, hema­tologi, kardiovaskulära sjukdomar och immunologi. Bristol Myers Squibb har det största immunonkologiska programmet i världen och ett starkt fokus på att identifiera biomarkörer för individualiserad cancerbehandling. 2019 förvärvade Bristol Myers Squibb biopharmaföretaget Celgene och breddade därmed sin portfölj av innovativa läkemedel inom framför allt hematologi.

bms.com/se

Vill utveckla kliniskt verktyg för barn med akut leukemi

Martin Enge, biomedicinare vid KI och Anna Nilsson, barnonkolog vid vid Karolinska universitetssjukhuset. Foto: Johan Marklund
Martin Enge, biomedicinare vid KI och Anna Nilsson, barnonkolog vid vid Karolinska universitetssjukhuset. Foto: Johan Marklund

Anna Nilsson, barnonk­olog och Martin Enge, biomedicinare fick förra året Cancer Research KI:s nyinstiftade anslag Translational Seed Funding Grant. Målet för deras gemensamma forskning är att utveckla ett nytt verktyg för sjukdomsövervakning och toxicitetsförutsägelse vid akut leukemi hos barn.

Martin Enges forskargrupp vid institutionen för Onkologi-Patologi på Karolinska Institutet har utvecklat en ny metod för att samtidigt kunna analysera funktion och samlade genetiska fel som enskilda celler samlat på sig i leukemier och andra cancersjukdomar. Tillsammans med Anna Nilsson, barnonkolog vid Karolinska universitetssjukhuset, driver han ett projekt med inriktning på barnleukemi.
– Det vi gör nu är att ta vår nya metod som idag enbart används i forskningssyfte till nästa nivå och utveckla ett diagnostiskt test som hjälper patienten direkt.
En av de nya sakerna med metoden är att forskarna kan mäta inte bara tumörcellernas tillstånd utan även hur de vanliga cellerna mår under behandling.
– Det är viktigt eftersom valet av behandling utgår från att man å ena sidan vill döda så många blastceller i blodet som möjligt och å andra sidan skona patienten från biverkningar från en för tuff terapi.

ALL
Anna Nilsson som är kliniskt ansvarig i projektet berättar att man i de senaste behandlingsprotokollen för ALL successivt har ökat dosen av cytostatika.
– Det finns idag fler olika cytostatika att tillgå vilket har gett fina behandlingsresultat, men behandlingen kommer med ett pris i form av livshotande infektioner för patienten. Om vi i förväg kan få veta vilka barn som kan botas med en lite mildare behandling vore det en enorm vinst.
Målet med det gemensamma projektet är att med hjälp av Martin Enges metod analysera patientprover från kliniken för att få fram ett så kallat Proof of Concept.
– När vi lyckats med det kan vi i nästa steg söka större anslag för att på sikt utveckla metoden till ett kliniskt test. Om vi lyckas skulle drömscenariot vara att vi kan erbjuda barn med leukemi en mer skräddarsydd behandling med mindre risk för livshotande komplikationer och långtidsbiverkningar, säger Anna Nilsson.

Blue Skye
En annan forskare som driver ett intressant projekt inom cancer är Kirsty Spalding som förra året fick Cancer Research KI-programmets Blue Sky-anslag, ett forskningsbidrag för oprövad cancerforskning där den innovativa potentialen anses mycket hög. Det intressanta med hennes forskning är att den hittills varit inriktad på metabolism och fettceller, och att upptäckterna även kan implementeras på cancerområdet.
– Vi vet att fettceller inte bara lagrar och avger energi utan även är involverade i många olika processer i kroppen; de påverkar allt från reproduktion till temperaturreglering och immunförsvar. De är också involverade i sjukdomar som cancer.
Kirsty Spalding och hennes forskargrupp har nu utvecklat en singel-cellplattform för fettceller.
– Med den på plats kunde vi göra mer ingående analyser som visade att alla fettceller, mot förmodan, inte ser likadana ut. Det finns undergrupper och olika kluster av fettceller som vi profilerat med hjälp av deras mRNA. När vi grävde i detta såg vi att fettcellerna producerade en rad olika faktorer som brukar sättas i samband med cancerutveckling. Vår hypotes är att subgrupperna av cancercellerna är de som är primärt ansvariga för att producera faktorerna som driver cancer och tumörtillväxt hos feta personer.

Okänt samband
Till saken hör att det fortfarande är okänt hur sambandet mellan fetma och cancer ser ut. Kanske har forskargruppen kommit lösningen på spåren.
– Vi har lyckats visa att vi kan angripa den här särskilda fettcells­populationen in vitro. Dessa fettceller kan vara ett realistiskt mål för cancerbehandling, men det återstår att se. Om våra data håller blir nästa steg att skapa samarbeten med kompetenser från andra vetenskapliga discipliner för att på så vis kunna skala upp och bredda vår forskning, säger Kirsty Spalding.

Kirsty Spalding, forskare vid KI. Foto: Daniel Roos
Kirsty Spalding, forskare vid KI. Foto: Daniel Roos
Cancer Research KI

Det strategiska forskningsprogrammet Cancer Research KI kombinerar cancerbiologi med klinisk cancerforskning från hela KI genom att samla forskare från olika discipliner. Genom att samla cancerforskningen i en organisation stärks förutsättningarna för samarbete med externa aktörer och samverkan inom KI. Stöd för programmet kommer från regeringen genom de så kallade strategiska initiativen. Verksamheten leds av Jonas Bergh, co-directors Kamila Czene, Urban Lendahl och administrative chefen Johanna Furu­hjelm.

ki.se/en/cancerresearchki/cancer-research-ki

https://ki.se/en/cancerresearchki/cancer-research-ki

Innovation revolutionerar framtidens cancerbehandling

Clemens Schödl, verkställande direktör för Gilead i Norden. Foto: Gilead/feelimage 2020
Clemens Schödl, verkställande direktör för Gilead i Norden. Foto: Gilead/feelimage 2020

Gilead Sciences är ett forskningsdrivet läkemedelsföretag som satsar inom onkologi. En grundbult för företaget är att göra skillnad för patienter som verkligen behöver det, vilket kräver ett nära och brett samarbete med forskningsgrupper, sjukvård och myndigheter.

I över 30 år har Gilead Sciences legat i framkant när det gäller banbrytande läkemedel mot en rad svåra och livshotande sjukdomar. Företaget har sina rötter inom virologi och har utvecklat framgångsrik behandling mot flera allvarliga virussjukdomar.
– HIV har gått från att vara dödligt till att bli en kronisk sjukdom, och idag kan patienter med hepatit C botas. Nu kombinerar vi våra höga krav på att göra skillnad med vår omfattade forskningskompetens för att ta fram nya behandlingar för patienter med cancer, säger Clemens Schödl, verkställande direktör för Gilead i Norden.

Anette Hommelgaard, medicinsk direktör för Gilead i Norden.
Anette Hommelgaard, medicinsk direktör för Gilead i Norden.

En ledare inom cellterapi
Sedan Gilead Sciences 2017 förvärvade Kite Pharma, Inc., som är ett världsledande företag inom cellterapi, ligger företaget i framkant för forskning och utveckling inom cellbaserad cancerbehandling. CAR-T är en typ av behandlingar inom cellterapi där patientens egna T-celler, som är en del av kroppens immunförsvar, används för att bekämpa cancern. Forskningen har lett till en så kallad CAR T-behandling (chimeric antigen receptor T-celler). När CAR T-cellerna kommer i kontakt med cancercellerna i kroppen på patienten, aktiveras de och börjar dela sig kraftigt för att bemästra och slå ut cancer­cellerna.
– Gilead har satt ribban högt och bedriver nu även forskning runt NK-celler för att utveckla nästa generations cellterapier. Dagens cellterapi innebär en helt ny era och möjlighet att behandla patienter med avancerad cancer som annars inte haft någon annan terapi att tillgå, säger Anette Hommelgaard, medicinsk direktör för Gilead i Norden.

Samarbete avgörande
För att framgångsrik forskning ska komma patienter till nytta är samarbete och partnerskap över sektorsgränserna helt vitalt, fortsätter Clemens Schödl.
Gilead Sciences arbetar nära såväl myndigheter som hälso- och sjukvården för att säkerställa att kliniska studier kan genomföras, och att nya läkemedel utvecklas och kan komma patienter till del. Visionen är tydlig: att lansera flera nya terapier som på sikt ska kunna bota patienter med olika typer av svåra cancersjukdomar.

Gilead Sciences

Gilead Sciences är ett forskningsdrivet läkemedelsföretag som utvecklar innovativa, evidensbaserade behandlingar för svåra sjukdomar. Företaget är verksamt i 35 länder globalt och har idag fler än 20 produkter inom sina fokusområden HIV/AIDS, leversjukdomar, samt cellterapi/onkologi. I oktober 2017 förvärvades Kite Pharma, Inc., ett världsledande cellterapiföretag vars medarbetare har flera decennier av forskning inom immunterapi mot cancer bakom sig.

www.gilead.com



SE-UNB-0020-2021-05

Forskning som kan leda till mildare behandling

Tema Cancer bedriver sin verksamhet huvudsakligen i Huddinge och Solna, men har även verksamhet på Danderyds sjukhus. Vårt nära samarbete med Karolinska Institutet gör att vi även kan bedriva omfattande patientnära klinisk forsknings- och utbildningsverksamhet.
Tema Cancer bedriver sin verksamhet huvudsakligen i Huddinge och Solna, men har även verksamhet på Danderyds sjukhus. Vårt nära samarbete med Karolinska Institutet gör att vi även kan bedriva omfattande patientnära klinisk forsknings- och utbildningsverksamhet.

Alexios Matikas arbetar som läkare, Eva Onjukka är sjukhusfysiker. I forskningen förenas deras olika infallsvinklar i samma mål: att minska riskerna för biverkningar av behandling så att alla canceröverlevare kan ha ett långt liv med god livskvalitet.

En av åtta kvinnor kommer att få diagnosen bröstcancer under sin livstid. Samtidigt har stora forskningsframsteg bidragit till att allt fler botas och prognosen är bättre ju tidigare sjukdomen upptäcks. Idag lever cirka 85 procent av kvinnorna tio år efter sin bröstcancerdiagnos. Men även om det har gjorts betydande framsteg när det gäller bröstcancers biologi och behandling finns det mycket kvar att göra.
Alexios Matikas, bitr. överläkare vid Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset och postdoc vid KI, arbetar med ett forskningsprojekt med fokus på att välja ut patienter som behöver en mer eller mindre intensiv behandling för sin bröstcancer. Han samarbetar inom ramen för forskningsprojektet med docent Thomas Hatchek, professor Jonas Bergh, docent Theo Foukakis samt doktor Ioannis Zerdes.

Lättare resa
– Tidigare studier har visat att immunmikromiljön som omger tumören är både prognostisk och prediktiv. Kvinnor som har en starkare immunrepsons har nämligen visat sig svara bättre på tillgängliga terapier. I vårt projekt ska vi försöka utnyttja denna kunskap för att identifiera en grupp av patienter som sannolikt kan behandlas lika framgångsrikt med en mycket mildare behandling och ändå ha samma goda prognos, vilket kommer att ge dem en biverkningsmässigt lättare resa genom sin sjukdom.
Om allt går som planerat kommer projektet att leda till ny kunskap med vars hjälp man kan avgöra vilka egenskaper i tumörens mikromiljö som påverkar hur en patient kommer att svara på kemoterapi.
– På lång sikt hoppas vi att projektet ska leda fram till kliniskt användbara markörer för att på individnivå kunna välja ut rätt behandling, med både bättre behandlingsresultat och minskade biverkningar som följd, säger Alexios Matikas.

Strålterapi
Även Eva Onjukkas forskning är inriktad på att reducera biverkningar av cancerbehandling. I hennes fall handlar det om strålterapi, en vanlig behandling som kan användas för att ta bort en cancertumör, bromsa sjukdom eller lindra symtom.
– Även om det idag finns goda tekniska förutsättningar för att ge skräddarsydd behandling utifrån varje patients anatomi finns det ändå risk för biverkningar. En risk som minskar i takt med att vi får mer kunskap om samverkan mellan biologi och fysik, säger Eva Onjukka, som delar sin tid mellan arbetet som sjukhusfysiker vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskning i anknytning till Karolinska Institutet.

Aktuell studie
En aktuell registerstudie är inriktad på huvud- och halscancerpatienter som fått strålbehandling. Initiativtagarna till registret är docent Ingmar Lax, professor Claes Mercke och medicine doktor Signe Friesland och data analyseras nu i samarbete mellan Tema Cancer och Strålbehandlingsfysik & teknik.
– Strålterapin inom detta område är mycket effektiv och det finns flera modaliteter att välja mellan för att hitta den bästa behandlingen för varje patient. Men att lära sig av utfallet är inte helt lätt eftersom varje patient i praktiken får en unik behandling. Även om dosen till tumören är densamma skiljer den sig åt i tumörens omgivning, vad gäller riskorgan och normala vävnader, vilket gör att även stråldosens fördelning skiljer sig åt från patient till patient.
Risken för biverkningar beror på vilka friska celler som dör och hur dessa celler hänger ihop med varandra i vävnaden. Resultatet kan också vara avhängigt av en eventuell reaktion från immunförsvaret och andra komplexa processer. Terapin är effektiv men det handlar inte bara om att patienterna ska överleva, de ska även ha möjlighet att leva ett liv som inte kantas av allvarliga biverkningar.
För framtiden hoppas Eva Onjukka att hennes och kollegornas forskning ska leda till att huvud- och halscancerpatienter som bestrålats för sin sjukdom ska ha färre problem med sväljning och muntorrhet.
– Jag önskar att ingen patient ska behöva överleva till priset av allvarliga biverkningar på lång sikt.

Tema Cancer – Karolinska universitetssjukhuset

Tema Cancer bedriver sin verksamhet huvudsakligen i Huddinge och Solna, men har även verksamhet på Danderyds sjukhus. Vårt nära samarbete med Karolinska Institutet gör att vi även kan bedriva omfattande patientnära klinisk forsknings- och utbildningsverksamhet.

Tema Cancer
Karolinska Universitetssjukhuset
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00
www.karolinska.se

www.karolinska.se

Samverkan för bättre behandlingsmöjligheter

Nyosha Alikhani, Medical Science Liaison på Bayer. Foto: Johan Marklund
Nyosha Alikhani, Medical Science Liaison på Bayer. Foto: Johan Marklund

Bayer har en lång tradition av att utveckla läkemedel för be­handling av olika cancerformer. Inom både prostatacancer och precisionsmedicin finns produkter i olika faser av ett läkemedels livscykel. Bayers läkemedelsutveckling baseras på nära samverkan med såväl sjukvård som småskaliga och innovativa läkemedelsbolag.

Bayers övergripande vision är att utveckla innovativa cancerläkemedel med potential att både förlänga patienternas liv och stärka deras livskvalitet.
– Precisionsmedicin innebär verkligen ett paradigmskifte inom onkologi eftersom genetisk testning möjliggör en skräddarsydd behandling med hög precision. Med genetisk testning kan man nu ta reda på huvudorsaken till att en tumör har uppstått och skräddarsy behandlingen med hög precision utefter den enskilda patienten.
– Vår ambition är att leda utvecklingen inom onkologiska precisionsläkemedel där en tumörs genetiska profil, i stället för nödvändigtvis dess histologi, bestämmer behandlingsvalet, säger Nyosha Alikhani, Medical Science Liaison på Bayer.

Nära samverkan
Bayers djupt rotade samverk­anskultur synliggörs i ett nära samarbete med det nationella kvalitetsregistret för prostatacancer som strävar efter kvalitetsuppföljning i vården och ökad optimering av behandlingar och patientupplevelse. Ytterligare en av bolagets strategier, att förvärva och vidare­utveckla innovativa läkemedelskandidater är ett exempel på företagets strävan efter samverk­an. Ett av Bayers nyligen lanserade prostatacancerläkemedel har exempelvis utvecklats i nära samarbete med det finska läkemedelsbolaget Orion.
– Vi har dessutom flera andra intressanta läkemedelskandidater på gång bland annat med fokus just på prostatacancer. Vi strävar efter att genomföra och stödja så många kliniska prövningar som möjligt i Sverige och arbetar kontinuerligt för att studier ska lokaliseras hit. Vi har hittills varit framgångsrika i det arbetet, vilket både stärkt vårt nätverk och uppskattas av svenska kliniker, säger Lena Thyrell, Medical Advisor på Bayer.

Lena Thyrell, Medical Advisor på Bayer.
Bayer

Bayer är ett globalt life science-företag med verksamhet i 77 länder. Affärsområdet Pharmaceuticals fokuserar på receptbelagda produkter och på specialläkemedel inom områdena onkologi, hematologi och oftalmologi.

www.bayer.se

www.bayer.se

Tre vägar att bryta behandlingsresistens

Håkan Mellstedt och Thomas Olin. Foto: Thomas Henrikson
Håkan Mellstedt och Thomas Olin. Foto: Thomas Henrikson

Kancera är ett forskningsbaserat läkemedelsbolag som utvecklar framtidens målsökande läkemedel mot inflammation och cancer. I de vetenskapliga tidskrifterna Cancers och eJHaem presenteras resultat från studier av tre läkemedelskandidater.

Företaget var först i världen att kliniskt utveckla småmolekylära läkemedel som blockerar fraktalkinsystemet, ett nyupptäckt styrsystem som påverkar immunceller och cancerceller.
– Vi inväntar resultat från en fas II-studie inom inflammationsområdet och planerar att starta ytterligare en under 2021. Vår förväntan är att Kanceras läkemedelskandidat effektivt ska kunna motverka allvarlig hyperinflammation, säger Thomas Olin, VD för Kancera.
Bolagets fraktalkinblockerare har även potential att bli en ny generations målstyrt läkemedel mot äggstockscancer.
– En nyligen publicerad upptäckt i tidskriften Cancers visar att fraktalkinblockerare kan minska cancercellers förmåga att reparera DNA. Därigenom ser vi en stor möjlighet att komplettera PARP-hämmare i behandlingen av ovarialcancer för att bryta resistens mot kemoterapi i avancerade stadier av denna sjukdom. Det skulle innebära ett stort genombrott, säger Thomas Olin.
Öka effekten av strålbehandling
En ny läkemedelskandidat, KAND757, riktar sig mot sockeromsättningen och DNA-reparation i cancerceller genom att hämma enzymet PFKFB3. En andra publikation i Cancers presenterar lovande resultat vid ändtarmscancer.
– Substansen dödar effektivt cancerceller från patienter med ändtarmscancer genom att strypa sockeromsättningen. Eftersom det även är visat att läkemedlet ökar cancercellers känslighet för strålning, hoppas vi nu kunna utveckla nästa generation av tilläggsbehandling som krävs för komplett tillbakagång av ändtarmscancer efter strålbehandling, säger Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi och medgrundare till Kancera.

Bryta resistens mot behandling
Kancera har tillsammans med samarbetspartners på Karolinska Institutet och sjukhuset publicerat laboratorieresultat som visar att Kanceras ROR1-hämmare
KAN571 har kapacitet att bryta behandlingsresistens mot läkemedlet ibrutinib i leukemiceller genom att blockera en av cancerns överlevnadssignaler.
– Sekventiell terapi med olika läkemedel är mycket angeläget för att motverka behandlingsresistens. Resultaten från denna studie indikerar att ROR1-hämmare representerar en sådan grupp av framtida läkemedel, fortsätter Håkan Mellstedt.

Kancera

Kancera utvecklar läkemedel mot cancer och inflammatoriska sjukdomar i nära samarbete med forskare och kliniker, och finns etablerat inom Karolinska Institutet Science Park. Fokus för verksamheten ligger på läkemedel mot hyperinflammation samt mekanismer som bryter behandlingsresistens i avancerad cancer. Bolaget är noterat på Nasdaq First North Premier.

www.kancera.se

Vi måste tala med en röst för att effektivt bekämpa cancer

Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet, generalsekreterare i European Academy of Cancer Sciences samt verkställande ledamot i CCK-stiftelsens styrelse. Foto: Johan Marklund
Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet, generalsekreterare i European Academy of Cancer Sciences samt verkställande ledamot i CCK-stiftelsens styrelse. Foto: Johan Marklund

– Europa måste tala med en röst när det gäller cancerforskning, och då talar jag både om framtida strategier och de forskningsinfrastrukturer som fordras, säger Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet, generalsekreterare i European Academy of Cancer Sciences samt verkställande ledamot i CCK-stiftelsens styrelse.

Företrädare från europeiska cancercentra har ägnat de senaste 25 åren åt att genom olika europeiska initiativ skapa en gränsöverskridande samverkan i kampen mot cancer, som är den sjukdom som dödar flest människor globalt.
– Policy- och strategifrågor har en avgörande roll i samordningsprojekt på EU-nivå. Därför bildade vi 2009 European Academy of Cancer Sciences, en europeisk organisation med legal hemvist i Sverige, ett oberoende rådgivande organ bestående av 250 framstående onkologer och cancerforskare.
Akademins administration har nu flyttat till CCK-byggnaden, som numera även rymmer Radiumhemmets forskningsfonders kansli och Nya Karolinska Sjukhusets laboratorier för klinisk patologi.
– Just nu pågår även positiva diskussioner med Stockholms universitet i hopp om att kunna samla radiofysikforskningen i CCK-byggnaden. Dessutom kommer delar av projektet Personalised Cancer Medicine (PCM) att flytta in i lokalerna. Ingemar Ernberg och Rolf Lewensohn i PCMs ledning arbetar med planeringen för att PCM-verksamheten skall omfatta cancerbehandling med läkemedel, immunterapi och strålterapi och hur CCK-byggnaden skall kunna bidraga med att stärka infrastrukturen för denna verksamhet.

Ny cancerdeklaration
European Academy of Cancer Sciences deltar aktivt med rekommendationer till Europeiska kommissionen för framtida cancerforskning.
– Akademin medverkade i planeringen och genomförandet av European Cancer Research Summit i Porto i början av maj, en strategisk konferens initierad av Europeiska kommissionen och Portugal, som för närvarande har ordförandeskapet i EU. Här diskuterades specifikt infrastrukturerna för cancerforskningen på europeisk basis.
Höjdpunkten vid det europeiska toppmötet om cancerforskning var, enligt Ulrik Ringborg, presentationen av ”Porto Declaration” avseende infrastrukturstöd till PCM-forskning.
– Denna förklaring syftar till att uppmana EU-kommissionen, nationella regeringar, forskare, patientorganisationer och alla intressenter att verka för att bygga ut den infrastruktur som fordras för en innovativ, translationell cancerforskning gällande såväl terapi, prevention och diagnostik som uppföljning.
CCK-stiftelsens styrelse får en kontinuerlig uppdatering av pågående internationella aktiviteter för att stärka cancerforskningen och är starkt motiverad att bidra med ett komplement för utvecklingen av innovativ translationell cancerforskning i Stockholmsregionen.
En nära koppling till sjukvården är en förutsättning för translationell cancerforskning. Ett faktum som ligger till grund för ackrediteringsprogrammet för Comprehensive Cancer Centres (CCCs), som arbetades fram i början av 2000-talet och togs i bruk 2006.
– Idag är 34 europeiska centra, inklusive Karolinska, CCC-ackrediterade. Dessa centra har förbundit sig att koppla ihop forskning och sjukvård, med målsättningen att öka innovation i cancersjukvården.

Framtidsutmaning
Ulrik Ringborg konstaterar att framtidens onkologer kommer att arbeta med 200–300 olika cancerdiagnoser som vardera sönderfaller i ett stort antal undergrupper.
– Mycket talar för att vi i framtiden kommer att utveckla nya diagnoser, inte som idag bröstcancer eller lungcancer, utan baserade på tumörens molekylära egenskaper som hjälp att individualisera behandling. För detta krävs en väl utvecklad molekylär tumördiagnostik och infrastruktur. Det finns inget centrum som enskilt kan utveckla PCM-forskning eftersom den kritiska massan saknas. Därför måste det finnas centra som är likvärdiga när det gäller infrastruktur och forskningsstrategier för att på så vis kunna slå samman data och samarbeta för att nå en tillräcklig kritisk massa. Detta fordrar samverkan över både disciplins- och nationsgränser, avslutar Ulrik Ringborg.

CancerCentrum – Karolinska universitetssjukhuset

CancerCentrum Karolinska, CCK, är en stiftelse som uppfört en byggnad för experimentell/translationell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset. PCM-forskningen ställer stora krav på infrastruktur. Nätverk med basala och kliniska forskare både nationellt och internationellt fordras för utveckling av translationell forskning, som innebär att nya forskningsrön för bättre dia­gnostik och behandlingsmetoder snabbare kan nå patienter.

CancerCentrum Karolinska
Nya Karolinska Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00

www.karolinska.se

Snabb utveckling mot individanpassad cancervård

Ingemar Ernberg (Foto: Ulf Sirborn), Johan Lindberg (Foto: Håkan Flank), Päivi Östling (Foto: Håkan Flank), Eskil Degsell, Claes Karlsson (Foto: Håkan Flank) och Michele Masucci (Foto: Håkan Flank).
Ingemar Ernberg (Foto: Ulf Sirborn), Johan Lindberg (Foto: Håkan Flank), Päivi Östling (Foto: Håkan Flank), Eskil Degsell, Claes Karlsson (Foto: Håkan Flank) och Michele Masucci (Foto: Håkan Flank).

Tack vare en dynamisk kunskapsutveckling inom biovetenskap och bioteknik finns nu förutsättningarna att individanpassa och optimera framtidens cancerdiagnostik och behandling i rutinsjukvården. Med på resan finns patienter och närstående; viktiga nyckelspelare i utvecklingen av framtidens precisionsmedicin inom svensk cancervård.

Mycket har hänt sedan ”PCM-programmet” vid Karolinska Institutet startade 2014. Huvudsyftet var att underlätta införandet av Personalised Cancer Medicine (PCM) vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset samt SciLifeLab; ett nationellt forskningscentrum med infrastruktur för molekylära biovetenskaper. Under 2020 införde dessa aktörer precisionsmedicin som ett topprioriterat samarbetsområde.
– Det är fantastiskt roligt. Sverige har nu chansen att lyfta precisionsmedicin till en toppnivå internationellt, säger Ingemar Ernberg, professor vid Karolinska Institutet och ordförande för PCM-programmet.
PCM-Programmet, som nyligen utvärderats av en kommitté bestående av internationellt ledande forskare och onkologer, lovordas för de satsningar och det intensiva arbete som har gjorts och görs.
– Vårt närmaste fokus är nu på tidiga kliniska prövningar med PCM-design, utveckla det internationella samarbetet, särskilt med Cancer Core Europe, samt låta patienter och närstående vara viktiga medspelare i vårt arbete.

Molekylärdiagnostik i vården
Det är idag möjligt att på ett kostnadseffektivt sätt kartlägga somatiska och nedärvda förändringar som har betydelse för cancer.
– Vi har utvecklat ett färdigt koncept för att brett kunna implementera den nya generationens molekylärdiagnostik i svensk rutinsjukvård, säger Johan Lindberg, cancerforskare och projektledare vid PCM-programmet.
Han leder nu en akademisk implementeringsstudie (iPCM) där molekylärdiagnostik införs och testas i full skala. Under ett års tid ska alla nydiagnostiserade avancerade solida tumörer i Region Stockholm kartläggas och analyseras i syfte att identifiera genetiska förändringar hos cancercellerna. Förhoppningsvis kommer modellen att direkt kunna överföras till rutinsjukvården. Målet är att kunna erbjuda den bästa diagnostiken, och därigenom optimera förutsättningarna för effektiv behandling, samt biomarkörbaserade kliniska studier.
PCM-programmet har även initierat en pilotstudie (Feno-PCM) som leds av Päivi Östling, biträdande professor och forskningsledare på SciLifeLab i Stockholm. Med nya systembiologiska verktyg vill forskargruppen förstå hur genförändringar påverkar cancersjukdomars svar på läkemedel och hur det återspeglas i protein- och RNA-uttrycket; kunskap som kan användas för att föra ut precisionsmedicinen i vården.
I en tid då många nya målinriktade cancerläkemedel lanseras, är det också viktigt att det finns effektiva verktyg som kan inkludera patienter i kliniska studier, menar Claes Karlsson, programdirektör för PCM-programmet.
– Vi har idag förutsättningar att identifiera avvikelser i tumörceller, men också att hitta mekanismer för att effektivt behandla patienter med cancer. Det är oerhört viktigt med tidiga kliniska prövningar.

Patientrapporterade data
Men precisionsmedicin handlar inte endast om satsningar på genomik och proteomik, utan även på ”symtomik”.
– Inom ramen för PCM-programmet driver vi ett projekt där vi vill göra det möjligt för patienter med cancer att själva rapportera in data. Arbetet sker i nära samarbete med patientorganisationer, sjukhuskliniker, regionala cancercentrum och det nationella projektet IPÖ, individuell patientöversikt, säger Eskil Degsell, ledamot i hjärntumörföreningen.
Med hjälp av patientöversikten kan patienter tillsammans med vårdgivare få en visuell helhetsbild av viktiga händelser. Verktyget skapar även förutsättningar för samtal om självupplevda skattningar av hälsa och sjukdom.
– För flera cancerformer har det visat sig att patientrapporterade data påtagligt kan förbättra tidig upptäckt, livskvalitet och behandlingsresultat. Patientföreningar i nära samverkan med kliniker och forskare kommer att spela en stor och viktig roll i den här snabba utvecklingen mot precisionsmedicin i sjukvården, säger Eskil Degsell.

Karolinska Institutet – Personalised Cancer Medicine

Programmet Personalised Cancer Medicine (PCM) vid Karolinska Institutet (KI), är en tvärvetenskaplig forskningsplattform och finansieras huvudsakligen av Radiumhemmets Forskningsfonder.

Huvudfokus är att stärka infrastrukturen för precisionsmedicin lokalt, nationellt och internationellt.

www.pcm-ki.se

https://ki.se/en/cancerresearchki/cancer-research-ki