Vi fortsätter tills den sista cancercellen slagits ut

Att läsa till apotekare i Uppsala är kanske inte den vanligaste starten på en karriär som cancerforskare, men Lukas Orre hade en tydlig plan.
– Jag har alltid varit intresserad av läkemedel, hur de påverkar olika mekanismer i kroppen och hur de kan användas på bästa sätt. Mitt sikte var inställt på forskning från första början och redan under doktorandperioden började jag arbeta med metoder för att mäta proteiner.
Idag handlar hans forskning till stor del om att studera vad som händer i celler när de utsätts för olika typer av cancerbehandling som till exempel strålning eller läkemedel.
– Metoderna vi använder ger möjligheter att titta på väldigt många proteiner samtidigt. Vi får en överblick över allt som händer och ser i stora drag vilken signalering som pågår. Under senare år har vi också lärt oss att cancerceller som behandlas dör – i bästa fall. I värsta fall händer det ingenting. Men i de flesta fall blir cellerna bara skendöda och utnyttjar tiden till att förändra sig för att undvika effekterna av behandling och utveckla resistens.
Ett spännande forskningsspår är därför inriktat på att med hjälp av gruppens egenutvecklade proteomikmetoder studera cancercellernas liv och leverne under en längre tid.
– Om vi kan förstå hur cellerna flyr undan effekter av behandlingen är tanken att i nästa steg kunna kombinera olika läkemedel för att blockera möjligheterna till resistensutveckling, förklarar Lukas Orre.

Målsökande cancerläkemedel
Ett aktuellt projekt är inriktat på lungcancer som är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död i världen. Under senare år har intensiv forskning lett fram till så kallade målsökande cancerläkemedel. Dessa läkemedel har stor potential att bota eller förbättra överlevnaden hos lungcancerpatienter. Men målsökande läkemedel har inte effekt på alla lungtumörer, och i många fall leder en initial effekt just till resistensutveckling och tumöråterväxt. För att kunna utnyttja de nya läkemedlens fulla potential behövs mer kunskap om vilka patienter som har nytta av behandlingen och hur olika läkemedel ska kombineras.
Det övergripande målet, berättar Lukas Orre, är att förbättra överlevnaden hos lungcancerpatienter.
– Först vill vi förbättra möjligheten att förutspå vilka patienter som har nytta av en viss typ av målsökande läkemedel. I nästa steg vill vi hitta nya sätt att kombinera läkemedlen för att förhindra resistensutveckling och därigenom bota patienterna.
Förhoppningen är att forskningen ska komma patienterna till nytta inom en relativt snar framtid.
– Eftersom vi arbetar med redan godkända läkemedel kan våra resultat snabbt omsättas i klinik. Inom tre år tror vi oss mer exakt kunna förstå vilka patienter som blir hjälpta av ett specifikt läkemedel, och i bästa fall också hur det ska kombineras med andra mediciner för att slå ut cancern.

Ny analysmetod
Ett viktigt led i den strävan är forskargruppens utveckling av en ny analysmetod som kartlägger var i cellen proteiner befinner sig, där man sammanställt informationen i en databas tillgänglig för forskare i hela världen.
– Vi gav oss själva i uppgift att kartlägga så många proteiner som möjligt, vilket resulterade i information om mer än 12 000 proteiner som vi lagt i en öppen databas. Här kan forskare få ut grundkunskap om sitt favoritprotein, kunskap som de sedan kan komplettera med information från andra databaser för att försöka förstå helheten och överlista den tumörsjukdom de forskar på.
Lukas Orre påpekar att det finns mycket att lära om redan utvecklade läkemedel.
– Ta till exempel de målsökande behandlingar som ofta har väldigt goda, men tyvärr ofta övergående, behandlingseffekter. Sannolikt måste man kombinera olika läkemedel för att ta död på alla tumörceller; om det finns en enda kvar är detta tillräckligt för att sjukdomen ska ta ny fart och det får vi inte acceptera. Arbetet måste fortgå tills den sista cancercellen slagits ut, avslutar Lukas Orre.